*går omkring och nojar*

utmattningsreaktion

Piggare och mer initiativkraftig, men intryckskänslig. Så skönt det var att titta på bild av bergslandskap! Längtar till den sortens natur, den sorten som inte är rörig utan enhetligt rofylld - samma slags mjuka grönska och linjer åt alla håll. Och frisk luft. Och vind.

Det har varit en kämpig dag idag, men säkert nyttig... på sikt. Min projektledare har haft ett väldigt allvarligt samtal med mig om min arbetssituation (dålig närvaro och sviktande prestationer, för att uttrycka det milt). Han vill verkligen hjälpa mig att få det att funka men det måste till en radikal ändring för att han skall kunna försvara att jag har min tjänst kvar.

Men jag kopplade äntligen något som jag naturligtvis borde ha fattat för länge sedan, och det kan vara min räddning: det går inte att jobba ikapp. Det är inte rimligt att ens försöka det. Det är så man dukar under igen och igen och igen. Så jag skall börja från NU och se till att ta mig till jobbet i tid och faktiskt jobba när jag är där och be om hjälp med prioriteringar så fort jag drunknar eller fastnar i detaljer och använda timstockarna och handin, och helt enkelt sjukskriva mig eller gå ner i tid när jag inte fixar det. Eller åtminstone säga till. Direkt. Det blir skitjobbigt, men det kanske faktiskt är möjligt.

Usch, jag grät på min projektledares kontor. Och då menar jag inte så där lite diskret och vackert, utan jag hulkade och storbölade. Högljutt. Länge. Så att jag blev alldeles flammig och svullen i hela ansiktet, och jätterödögd. Och snorig. Och de andra i korridoren hörde det säkert. Inklusive doktoranden som jag handleder.

Dessutom håller jag på att bli förkyld. Men jag planerar att bli frisk till helgen.

Arg på mig själv. Jag hade tecknat ett blyertsporträtt som jag var nöjd med, men började peta med detaljer tills alltsammans var förstört. Sedan tillbringade jag nästan hela natten med att försöka återställa det, helt förgäves. Jävla mig!


Trött och förkyld. Och det har jag ju inte alls tid med.

Kan det vara stressnuva? När man tänker att man "inte har tid att vara sjuk", då kan det vara dags att ta kroppens signaler på allvar.

Mm... Fast min son blev förkyld i slutet av förra veckan, så jag misstänker att det kommer därifrån. Det känns dock bättre nu på kvällen. Jag skall gurgla antiseptiskt.

Dagsform:
Skitnervös.

SVBK SvedaVärkBrännKärring

Blä. Hopplöst fall av igångsättningsproblem.