Jaha, det var en jäkla fredag å vara lång, hade helst velat vara seriös och inte gått så O/T i mina inlägg ... men det är ju påsk ... och hur det nu är med det, går jag nu här och saknar redan den så degenererat traditionstrasiga och förbannat konsumtionshysteriska julen, lite grann iaf.

I min jakt på månskenssonater och Schuberts skällande hundar så fastna jag i "tuben" och kunde inte uppbringa en tillräcklig disciplin för att koncentrera mig tillräckligt till att "lösa uppgiften" jag tagit på mig, beträffande att försöka förkovra mig till en mer samlad och sansad personlighet som inte så tvångsmässigt spammar sönder trådarna i brist på en inre frid och balans, boot och bättring utsiktslöst dock ...
Borde kanske tagit min medicin i stället.

åtta händer på fyra pianon och en topic klassisk melodi från i julas ... Schubert var det ja

Redan O/T kunde inte hålla fingrarna i styr, gratulationer till alla som kan ta det piano ...
sexton händer och två pianon.

Två dussin händer på ett piano

Åtta händer och ett piano, musik som påminner mig lite om Charlie Chapplin ? matinee pianister ?

Sex händer som samsas på ett piano om Rossinis barberare från Sevilla, för att äntligen kamma till mig nödigt.

Barberade sångare som ... roar sig kungligt med ouvertyren ... tror Rossini förlåter.

Klassisk musik var det ja, vet ju egentligen inte vilka preferenser som gäller, eller jag har säkert lärt mig en del och vill lära mig desto mer men ... fixar det inte så lätt med att intellektuellt ta till mig något som jag själv vill traktera men inte kan, hm ... för min del känns det här med mongolisk musik t.ex ... mycket "nära", något som jag bara gissar är ursprunget till mycket av det jag kan känna igen mig själv i, dvs när jag söker de toner som harmoniserar mitt själsliga "väsen" så är det något med toner och övertoner ... J S Bach på Cembalo ja tack, i brist på det min bardoms mungiga till de vuxnas förtret ...

Hoppas på överseende med de så infernaliska O/T-andet , ska jag skylla på något så får det bli att jag har det lite tråkigt och gått i barndom beträffande helger och bara på gammalt vis roar mig själv så länge, kan ju inte skylla på medicinen har ju inte tagit nå'n, inte på nå'n diagnos heller, får väl se vad som är eventuellt utsättningssymtom, vad som är genetiskt medfött och vad som "bara" är en felprogrammering som ska kalibreras om, så att det går att harva vidare med fötterna på vägen och blicken i skyn mot ett än så länge fjärran mål ... japp här är det långfredag från torsdag till måndag, tagelskjortan snart utnött

Får återkomma med längre svar om jag orkar, men vill bara tala om att jag fortfarande njuter av dina inlägg, utom där du slår på dig själv .

Den där Jelinek-filmen såg jag också förresten; fast just hundarna erinrade jag mig inte från den. Fast de passar så bra i stämningen.
Och hon, Tranströmer och de andra... fy helvete vad jag skulle ha läst om jag hade haft energi och koncentrationsförmåga. Jag säger ungefär som du, nu fick jag iallafall ett fönster jag ska försöka utnyttja (och bortse från smärtan av allt försummat)...

Och dina videosnuttar är ju för dråpliga respektive intressant...

Synd att de ligger i "Klassisk musik" på så vis att folk kanske bläddrar förbi den, men då får de väl skylla sig själva...

Jag håller med om att de är "dråpliga" ... samtidigt smärtar det mig att jag är så lättroad när det kommer till, något som för mig tyvärr är så "lätt" ... att hålla en ofrivillig men nyttig distans till , för mig är det "livsviktigt" att få se de annars så allvarliga "virtuoserna" i sina (ibland nog så slitna, kanske rent av hyrda?) högtidskläder "leka" och det för mig på ett pedagogiskt begripligt vis ... ändå smärtar det att jag är så tappad bakom vagnen att jag inte i tid begrep bättre och inte förstod kopplingen mellan t.ex Walt Disney's "Tomteparad" och Franz Schueberts " Marche militaire" förrän jag i "vuxen" ålder försökte bilda mig i musikens värld och glatt överraskad fann hur "klassikerna" inte alls måste njutas "live" i konserthus fyllda av mina fördomars hermeliner ... Schubert, Lizt, Berwald, m.fl kunde ju nog vara lite hrm ... *host* "tokfranz" åxå passar ju iaf mitt lynniga kynne att tänka så när vansinnet vanmäktigt skall mäktas med och det är inte för inte jag har stor tilltro till musikens läkande kraft, min egen resonans mår bäst av att få bryta ner konsonanta harmonier till dissonanser som vilket inte nödvändigtvis måste vara en för mig ljudlig distorsion ... i mitt öra lägger jag gärna till ett öga och de övriga perceptioner som förhoppningsvis får bilda den "helhet" som just "jag" kan ha en nog så begränsad förmåga med att uppfatta den, helheten i att känna sig nog så hel alltså men *suck*... men ändå nöjd med mina "sakers" tillstånd och den lott av att ändå ständigt O/T i de konventionella konstarterna, är min glädje ändå så stor om än jag gapar efter mer(inte av egen "grandiositet", nejdå så roligt ... har jag det aldrig!!!) då de gånger jag "kopplar" upp ... till titaner, halvgudar och gudar och de ystra danspoletterna trillar ner som i brist på danspartner det får bli en solo "Tourettes ballet" på kammaren

Ja filmen hade ju inte focus på "hundarna" det var högst ett par sekunders rumphuggen strof av den S/M Pianolärarinnan "Isabel Huppert" en stereotyp lektion som ackompanjerad av "eleven" på pianots (den kvinnliga "elevens" biroll ... minnet börjar svika här ... hm ... mindre viktigt, tror jag) tangenter i staccato? Nåväl hur jag svänger mig med musikaliska termer och begrepp som omöjligt internaliseras till de kunskaper som jag behärskar då själva praktiken saknas mig som jag mins det nu så är undertexten ute och cyklar då "staden sover, hundar skäller i natten, rasslande sina kedjor"

Vet inte längre så säkert, jag har hört det en gång och det var för c:a tio år sedan och romanen orkade jag inte läsa då jag kan för lite om kontinental kulturhistoria vilket jag tror mig behöva kunna om jag skall lyckas förstå de så många metaforerna som beskriver något helt annat än enbart erotikens förtryck av ...(europeisk kultur i allmänhet relationen österrike-tyskland i synnerhet, efter WW II )

Och det var i den så suggestivt sadistiska stämning ... hundarna väckte mig med sina skall och rasslande kedjor tonsatt av Franz Schubert ... minsann och nu kan min vandring fortsätta ... mot nya musikaliska äventyr ... Tack för det Zombie

Än är det helg och här jag fortsätter min inkontinens av O/T med en transkontinental länk av "skruffs" som inte låter sig så lättvindigt bli kvar på "kammaren"


Skall bättra mig ... men först som sist


db

Jüpp, så vare slut me' påskpisk av å' från en kristlig hedning (odöpt således är mitt öde att okonfirmerad tro vad "hen" gud behagar vill att fan, moster och jag skall tro)

Så nu fortsätter 3:dje dag pisk som vanligt enligt de gamla "klassiska" traditioner som vi fråntogs någon gång på den senare hälften av 1700-talet då det som enligt något jäkla dekret från de då besuttna jobbades för lite och det var för mycket helg med 3:dje och fjärde dag påsk ... som annars enligt traditionen hade bjudits från den då katolska tiden ett par hundra år tidigare, en sed som överlevt reformationen, liksom ärtsoppan m.m, så då återstår det för "påskfreaksen" att snika till sig några "sötbrödesdagar" av osötat bröd från den judiska traditionen som envisas att taktfast firas med "gammeltestamentlig" "pesash", en helg med en passage att passera den "fullmånen" från i helgen som ger en vink om vilken ledfyr som spelar en klassisk roll åt när "passionen" av kristi lidande skall "firas" då fadern övergav sin ostyrige son åt människornas "lust" ... bla bla bla

Själv har jag med min numera slitna tagelskjorta firat en Strindbergshelg som är en modern variant av påskfirande som likt Strindbergs självbiografiska "saga" "Ensam" firas i allen företrädelsevis en bokalle eller den alle som han även givit bild åt och då som en målning av "Alle´n", det firas i ensamhet tillsammans med musik av Strindbergs husgud Beethoven, men asch vad jag dabbar mig ständigt O/T ingenting mäktar jag göra som det "skall" dvs jag har även nu och här hädat så oförlåtligt då jag inte alls har firat helg i ensamhet min vän hunden har inte övergivit mig

Det här är snott ur någon wiki som helst : 1903 skrev August Strindberg självbiografin "Ensam" där han beskrev hur han kände sig avskydd av alla. De människor han föraktade mest var hundägare. Hunden ansåg han vara ett skadedjur som bara lortade ner. Hans far berättade att hans hat mot hundar kom av att grannarna till barndomshemmet hade ilskna hundar, vilka han var rädd för.

All likhet med August Strindberg delar jag då det gäller aversion mot hundägare inklusive mitt självförakt för min ofullkomlighet att inte plocka upp skiten efter min ende vän som "hen" lämnar ifrån sin bak i skog och diken, unnra sen på att allmänhetens förakt för min person då blir en så total katastrof av att få visa mig sin avsky för dylik underlåtelse.

Japp, här får jag anledning till att ge mig utlopp för mina dolda lustar att påskpiska upp mig ett par gånger om dagen och nu lite extra, då jag tar fram hundens läderkoppel ... och "rappa" till musiken av "månskenssonaten" njuter smärtan vi människor begåvats med då vi slår oss själva och dövar vår oro för omvärldens galenskap ...

Slagverk som dövar oro, Evelyn Glennie en underbar skotsk slagverkare som spelar i all världens symfoniorkestrar, helst barfota och det trots sitt osynliga funktionshinder ... hon är döv ... men lyssnar med hela sin kropp på minsta ljudliga "vibbration" och har helt underbara musikteorier som hon generöst förmedlar med en pedagogisk glädje och humor som ... ja det är magi och ja ... det finns säkert bättre "länkar än den här", men den här "länken" är från en inspelning från 1994 då hon var 29 år och jag som är så dålig på språk hör och förstår vad hon säger , tycker mig också se och höra att hon faktiskt är döv, vilket jag har svårt att göra med de färskare inspelningar där jag helt uppslukas av hennes "virtuosa" uppträdanden en "ekvibilirist" på allt vad slagverk är, en imponerande balanskonstnär som faktiskt saknar örats balanssinne, jag som upplever mig så överkänslig ser i henne vad hon använder sin känslighet till, hur hon kompenserar, selekterar, tänk om det går att lura "knoppen" framgångsrikt om vad som går att göra i "kroppen" oj vad mycket jag har att lära, förutom mina löften till mig själv att göra större allvar i det här hur man "Kommunicerar" vettigt och mer vetigt så att det inte liknar "spam" i fel tråd dessutom.

Alltså som Ludwig van Beethoven blev så sorgesamt döv med åren ... så var "Dame" Evelyn Glennie döv redan i tolvårs-åldern ... vilket kan förklara en del beträffande hennes goda tal men knappast hennes underbara spel på "marimba" bl.a



db

Jussi Björling sjunger ... Schubert, åtminstone i denna länk ... i övrigt bör jag rätta mig efter de fakta som är och skriva Jussi Björling sjöng "låtar" (lieder/sänger?/sånger?) av Schubert, också! Här "An Sylvia".

Vem som är "pianist" , ingen aning Vem Sylvia är Hm ... nope allas vår egen majonnäs Vilket var så Schööönt att slippa associera till, även om det faktiskt var det som jag gjorde och då höll på att som få mig tillräckligt sned och ur balans för att inte vilja "googla" vidare i jakten på "Was ist Sylvia" som är den text av Eduard von Bauernfeld (efter Shakespeare) och som Schubert tonsatte den en gång/kanske en vacker dag/natt på beställning av? men varför? och varför krånglar jag så knepigt med "webbens" pdf-er och google/tube länkar då? Jo bara för att jag kan dvs jag kan krångla istället för att läsa "Gustavs Grabb" av Leif G W Persson som jag tror skulle lägga sig som smör på mina oroliga synapser i de löskokta ägghjärnhalvorna, så då låter jag istället skallen gå i gång och torrkoka sedan jag nu frustrerat och som jag först trodde sökt vad Jussi Björling kan tänkas plockat upp från Franz Schuberts repertoar ... hm fläkten i PC'n går utan avbrott efter att jag "mappat" "bokmärkt" och "filat" med program hm ... dyslexin får sig en match med Shakespeare snart, likaså arbetsminnet, självkänslan/förtroendet etc lite klassisk kultur till text och musik och mitt historiaintresse får ny fart för jaga väck de jäkla demoner som lurar och härjar i skydd av en meningslös depression, det här är kanske inte det jag sysselsatt mig med om tillståndet vore annorlunda eller till och med kanske bättre ... å ena sidan men å andra ... vem är jag att klaga i väntan på Fas-3 , Aäschdå den dagen den ... än så länge är det bra ... paraplyet helt och en hund som när vi nu går ut i den kulna nattduggen och "hen" ( min "hun" alltså ) vägrar regnväst och föredrar att "liksom" bli lite blöt för att senare kunna få den "frottage a'la massage" när vi sen är hemma igen och av massagen får husse lite oxytecin att ersätta de tömda seratonin depåerna, med lite aptit för nattkäk och funderingar på hur fan man kommer igång med spellistor och sånt där man ser och läser om ... hm det digitala soundet har börjat accepteras hyggligt, överraskad av att det ändå kan "ljuda" så pass "mycket" från en "liten" PC eller mobil

"Was ist Sylvia" / "An Sylvia"


db

Dietrich Fischer-Dieskau död född 28 maj 1925, död 18 maj 2012 var en framstående tysk lieder- och operasångare (baryton). Mottagare av Polarpriset år 2005 tillsammans med Gilberto Gil. Motiveringen priset var "för hans unika konstnärsskap inom den klassiska sångens alla uttrycksområden samt hans enastående insatser som inträngande och förnyande utolkare av den tyskspråkiga romansskatten".

"Gute Nacht " von Schubert "Winterreise"

Fremd bin ich eingezogen,
Fremd zieh' ich wieder aus.
Der Mai war mir gewogen
Mit manchem Blumenstrauß.
Das Mädchen sprach von Liebe,
Die Mutter gar von Eh', -
Nun ist die Welt so trübe,
Der Weg gehüllt in Schnee.

Ich kann zu meiner Reisen
Nicht wählen mit der Zeit,
Muß selbst den Weg mir weisen
In dieser Dunkelheit.
Es zieht ein Mondenschatten
Als mein Gefährte mit,
Und auf den weißen Matten
Such' ich des Wildes Tritt.

Was soll ich länger weilen,
Daß man mich trieb hinaus?
Laß irre Hunde heulen
Vor ihres Herren Haus;
Die Liebe liebt das Wandern -
Gott hat sie so gemacht -
Von einem zu dem andern.
Fein Liebchen, gute Nacht!

Will dich im Traum nicht stören,
Wär schad' um deine Ruh',
Sollst meinen Tritt nicht hören -
Sacht, sacht die Türe zu!
[Ich schreibe nur im Gehen
An's Tor noch gute Nacht]1,
Damit du mögest sehen,
An dich hab' ich gedacht.
======================================
Gute Nacht(Good Night)
ENGLISH

As a stranger I arrived,
As a stranger again I leave.
May was kind to me
With many bunches of flowers.
The girl spoke of love,
Her mother even of marriage,
Now the world is bleak,
The path covered by snow.

I cannot choose the time
Of my departure;
I must find my own way
In this darkness.
With a shadow cast by the moonlight
As my traveling companion
I'll search for animal tracks
On the white fields.

Why should I linger, waiting
Until I am driven out?
Let stray dogs howl
Outside their master's house;
Love loves to wander
God has made her so
From one to the other.
Dear love, good night!

I will not disturb you in your dreaming,
It would be a pity to disturb your rest;
You shall not hear my footsteps
Softly, softly shut the door!
On my way out I'll write
"Good Night" on the gate,
So that you may see
That I have thought of you.



Min fetning ... kanske onödigt, men det är en glädje för mig när Jussi Björling nämns i stora sammanhang och bland andra så stora * vet inte vad det borde stå här *

http://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=1012&artikel=5113445

http://sv.wikipedia.org/wiki/Dietrich_Fischer-Dieskau

Dietrich Fischer-Dieskau sings the lied "erl-king" by Schubert.


db

Jaha. Där rök en institution i min barndoms Musikradio. Gute Reise.
(Önskar jag orkade skriva i klass med db, men orkar bara så här kort...)

Visste inte att jag skulle hitta så mycket av Göran Söllscher på "tuben" men trivs med det, så här på morgonkvisten, även som jag får det svårt med ett urval, då

Göran Söllscher - J S Bach




db