Ny tråd Svara på tråd  [ 71 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8  Nästa
Klassisk musik 
Författare Meddelande
Medlem
Inlägg Re: Klassisk musik
Har tittat precis.
Jag blir lika förstummad varje gång jag ser något från Kinshasa - hur orkar de leva så?
Det är så sorgsamt.

Men det var en fin dokumentär.


13 februari 2012, 02:50
Moderator
Inlägg Re: Klassisk musik
Ja. Visst är det sorgligt.

Men också hoppfullt. Och då menar jag inte någon billig "de-har-så-litet- men-kanske-just-därför-kan-de-leva"-romantik. Dock gör de faktiskt saker. Och en av de saker de gör, mitt i alla akuta problem, är sådan där "kultur" – till och med "finkultur", och i det här fallet inte ens "deras egen" – som hos oss i vida kretsar, politiker inkluderade, bara tolereras på grund av slentrian fast ingen egentligen tror att det skulle göra någon skillnad om den skars bort.

Känner att det finns mer att skriva om filmen, och jag borde sova nu istället för att pressa hjärnan på övertid, men ville inte lämna det här helt obesvarat längre.


16 februari 2012, 03:49
Moderator
Inlägg Re: Klassisk musik

Schubert, romans ur skådespelsmusiken till "Rosamunda".

Vad nyttar dans och lövade stänger? Du var min stråle av vår. Ljuset i min natt, le mot mig i döden än en gång. Fritt översatt.
Som vanligt mer kylig och "perfekt" än jag vill ha den, men man får ta vad som finns upplagt.


5 april 2012, 01:21
Moderator
Inlägg Re: Klassisk musik
... till Helmina von Chézys "Rosamunda".
*muttrar om samma textförfattarnonchalans som så många andra...*


5 april 2012, 10:44
Moderator
Inlägg Re: Klassisk musik
... och med Werner Güra, tenor och Christoph Berner, piano. Länkningen här leder visst inte till Youtube så att man ser sådant.

edit: Eller nu gjorde den det; inte i nattas. Konstigt.

************************************************

Döden är ju ett motiv Schubert återkom till...



Bäckens vaggsång ur sångcykeln "Den sköna mjölnerskan" (Die schöne Müllerin), text Wilhelm Müller. Fritz Wunderlich, sång, och Hubert Giesen, piano.
Den olyckligt käre diktaren dränker sig i en bäck. Vattnet porlar likt en barmhärtig vaggsång tills han ser himlen öppna sig.


5 april 2012, 12:50
Medlem
Inlägg Re: Klassisk musik
Tack @ Zombie

Följer tråden med stort intresse, Franz Schubert skänker mig tröst då jag har så mycket att lära på min vandring i livet, har också mycket att lära om Schubert och hans liv och öde ... mycket att lära om hans verk, ännu mer att lära om varför det appellerar till djupet av mitt inre, därför är det spännande med dina så fina presenter till inlägg, små högtidsstunder av som jag finner det, men även så generöst givande ur dina rikliga kunskaper på det musikaliska området i allmänhet och då ur den i grunden så monumentalt och musikaliskt klassiska guldgruvan i synnerhet.

Inga överord från min sida, det ligger inte för mig :) tar inte till sånt trixande även om jag inte alltid klarar av att uttrycka mig respektfullt korrekt när det kommer till att i skrift sätta ord på känslor och omdömen och få det på pränt.

Jag har många gånger en bild av det jag vill skriva eller av det jag läst, likadant med det jag hör eller hört, känt etc och trots den taktlöshet som begåvats mig och som lämnar ... överger mig i mina excursioner i det musikaliska landskapet så är musiken det jag inte ger upp, även om det som så ofta blir att jag går vilse i brist på kunskap och min dyslexi inte ger mig de rätta signalerna om var jag har att inhämta "kunnandet" som sen är anpassat till en nivå som är min för att kunna täppa till luckorna som läcker likt ett såll.

Alltså tack för ditt så trevliga givande ur ditt ymnighetshorn och huru orättvist det är, där du "bara" ger och jag bara tar, men än en gång Tack ändå och tack för det!

och det är väl här jag borde vara nöjd och tiga ... men istället tigger ...

Men med det sagt, så har jag kört fast i Schubert's musikstycken då det är där jag letar och lyssnar efter "skällande byrackor" :lol:
Jag har nästintill totalhavererat i mitt sökande då jag är ett så uselt sälle som inte rår det här med klassisk musik och ännu värre är det med det tyska språket.

Det här sysselsätter mig och har så gjort i mer än tio år då jag fått för mig att det är Franz schubert's :?: "Hundar som rasslar i sina kedjor" :?: mitt öde blev det här sedan jag såg filmen "Pianisten" av Michael Haneke efter Elfriede Jelineks roman "Pianolärarinnan",

det är en kort scen en bit in i filmen där eleven "läxas" upp :07: och som jag minns det med "symboliska" övningar på tangenterna ... "hundarna skäller och rasslar i sina kedjor" ???

Köpte "Dvd'n", köpte Jelineks roman, köpte biografier om Franz Schubert, sökt på biblioteket, och sen ett års tid letat på "webbens" >>>"googles" och "tubes" etc men dessa "nattens hundar som skäller och rasslar i sina kedjor" så infernaliskt att jag har svårt att "bara" lämna det därhän.

Hm ... har haft fel tidigare inget konstigt med det, det kanske inte är något stycke ur Schubert's verk, vad vet väl jag ? inte mer än att jag bergsäkert hörde det första gången jag såg filmen och det var c:a tio år sedan, nedrans jyckar att driva mig än mer in i galenskapernas värld och det görs det numera till musik ... mycket musik och jag som inte ens är dugligt musikalisk :D


Har inte frågat "Strömkarlen" ännu ... annars brukar jag njuta vid forsen och är jag då för mig själv, lyssnar jag gärna till både stråkar och orgelpipor, det gör mig gott!

Bäst är det i snösmältning med sol i vinterns skulpturer av is och den försyn som bjuds med hela "symfonier" som spelas upp då "bäckahästarna" skritter ur stallen och det bjuds på dans uppå logar och loft, ackompanjerat av de Ornitologiska "Strömkarlar" som gör sina ystra vattenbaletter till en så skön konst ... en vattenlek :D kan bli religiös för mindre :01:

db


5 april 2012, 16:43
Moderator
Inlägg Re: Klassisk musik
Du är inte usel med musiken. Det är ju uppenbart att den berör dig. Och som alltid är det en äventyrlig och tankeväckande njutning att läsa dina inlägg.

Och tack för uppskattningen. Jag som skulle göra så mycket mer (eller skriva ett bättre inlägg än det här) om jag orkade, eller i den "klassiska" musikens fall inte vore rädd att framstå som ännu mer fzzsförnääm än jag redan gör. Vore också glad om jag hade tillgång till det där ymnighetshornet av diverse annan musik som "alla" andra verkar ha och som ger dem så mycket mer än de inser, inte minst socialt. Det växte inte jag upp med, som autistisk kuf får man inga _kompisar_ och var fan ska man då börja. Även om de flesta egentligen håller till på en väldigt smal remsa av den rikedom som finns och inte verkar så nyfikna på något annat.

Hundar som skäller och rasslar i sina kedjor erinrade jag mig också så där retsamt bekant, bland annat från ungdomens botaniserande vid pianot. Efter litet letande återfann jag dem i "I byn" (Im Dorfe) – den sjuttonde sången i cykeln "Vinterresa" (Winterreise) till Wilhelm Müllers texter. Om det nu är samma som du menade?:



Den legendariska romanstolkaren Dietrich Fischer-Dieskau sjunger med Murray Perahia vid pianot.

Kanske texten finns på svenska någonstans. Den här engelska översättningen hittade jag under en annan Youtubeinsjungning:

Citera:
* Im Dorfe (In the Village) *

The watchdogs are barking
And straining at their chains
The people are sleeping
And the village is at rest

What dreams they have
What joyful pleasures
Of good, of evil
According to their souls

But in the light of morning
Their treasures are all gone
What then? -- They've had their fill
But hope in vain their dreams are real

Bark long, bark loud
My brave guards
The world sleeps
But gives me no rest!

My dreams have ended in tears
Why should I linger here?


Något fri och halvannan strof längre än originalet, men ger en viss uppfattning i alla fall.


6 april 2012, 20:39
Moderator
Inlägg Re: Klassisk musik
Och Schuberts djup ja... det är du inte den enda som berörs av. Vad han kunde förmedla med detta delvis nästan amatörmässiga hantverk – mind over matter i sanning. (Inte slarvigt eller så, men ofta skäligen enkel pianosats eller formbehandling i instrumentalmusiken...)


6 april 2012, 20:48
Medlem
Inlägg Re: Klassisk musik
Ja, ... där är de mina från loftet bortsprungna hundar :lol: N:o 17 Im Dorfe på "Die Winterreise" :D Tack för att du lyckades tolka ut vad jag for efter :D som jag har sökt och letat i mina samlingar och har så många vinyl/cd versioner av men sällan lyckas lyssna klart på och då inte kunnat att koncentrerat ta mig igenom, innan jag Zzzomnat.

Baksidan av det mynt som präglat min tillvaro då jag önskat fördjupa mig i vad de sköna konsterna visar upp ... är att jag utan undantag ... inte klarar att uppbåda den tillräckligt mentala styrka som behövs för att med en uthållighet orka att analysera vad som är viktigt för mig i min värld :? utan somnar av de känslostormar som släpps lös då jag berörs starkt :lol: får skylla mig själv har jag länge trott, men med ett bättre vetande kan jag idag förlåta mig och vet att det är något sorts "Neurologiskt" vad vet jag inte :? men kanske ...
Spoiler! :
kanske samma förtretliga sömnbehov som efter god stund med den jag älskat och som jag sen surt fått äta upp när jag yrvaket anklagats för en brist på den hänsyn i form av att kärlekslöst överge kvinnan när hon har varit i behov av bekräftelse och kanske inte hunnit med att bli tillfredställd, en gång gick väl att förlåta, kanske både två och tre gånger med, men sen ... fördjävligt att inte kunna försvara mig då jag okunnig på området inte kunde annat än att hitepåa en massa saker till försvar och att botemedlet mot min sömn inte var att att sluta älska ... Oxytocin, får trösta mig med att det inte är och var den enda bristen som står att finna på mina "kopplingar"

Tack Zombie för Schubert som gav mig svar på känslan av den försmådde "älskaren"
andra sidan av myntet har gjort just mig så självsäkert kräsen på ... vad just mina behov ... på vad som kan vara av god smak och en bättre kvalite för just min själs krav, med en ej så "tillgjort" på "mainstream" i vad som kan vara tillåtet att njuta :? vare det sig är högt eller lågt och fint eller tillräckligt avantgarde :P Just det här stycket N:o 17 på vinteresan förstår jag nu att jag hade svårt att hitta, då jag fått för mig att något som gått så på djupet till mitt inre borde vara av en "märkbart större klang" då det i filmen "knockade" mig och gav mig en del "grubbel" på vad de "vaktande hundarna med sina rasslande kedjor" skällde på, Hm ... mig :shock: när jag sen försynt frågat andra om de sett filmen om de då vet något om "hundarna" så tycks det ha gått dem förbi :o då filmen och framför allt bokens budskap är så mycket annat som det att "metaforerna" är så många och det på flera plan och tolkningar av de "pornografiska" inslagen är det som verkar vara det som gjort mest avtryck så kanske min fråga om hundarna mest framstod som "pinsamt" påträngande (mja "pornografin" gjorde intryck på mig oxå men ... som så ofta stannade det inte där utan det blev mest ett självanalyserande på mina reaktioner och frågor som jag ställde mig om vem jag själv är, film ser jag ju oftast för mig själv så jag har ju ingen aning om hur folk i allmänhet reagerar på vad de ser), att sen då komma och reagera som den "kuf" jag de facto in flagrante är är ju än värre när jag dessutom kanske inte heller framställer mig som något annat än den "snuskgubbe" som jag å andra sidan inte är, än är väl bäst att tillägga innan framtida "demens" gjort sitt!

Alltså som i "spoilern" fick jag i dag ett svar, ett annat svar var det som föranledde "spoilern" dvs "hundarna" fanns och det var mig de skällde på och det inte "bara" för att jag är en av de många försmådda "älskarna" , nä det har ju även skällt på mig i alla andra sammanhang då jag där inte varit välkommen och då jag måst göra bort mig ordentligt först och det innan jag tuktats till den oigenkännbarhet som jag inte nänns känna igen mig själv i.

Med risk för att verka "patetisk" så har jag här ändå lyckats bevisa för mig själv som den "amatör" jag är, att även som de mindre dikter som Franz Schubert tonsatt och kanske inte så engagerat lagt ner något större arbete i (kanske ämnet för försmädligt) så fanns det för mig ett frö som nu grott klart och nu skolas till kultivering på min "kammare" mitt liv är inte förgäves och har aldrig varit det kan jag nu säga mig själv helt "frankt".

Zombie skrev:
Och Schuberts djup ja... det är du inte den enda som berörs av. Vad han kunde förmedla med detta delvis nästan amatörmässiga hantverk – mind over matter i sanning. (Inte slarvigt eller så, men ofta skäligen enkel pianosats eller formbehandling i instrumentalmusiken...)


Jag slängde runt med min egen historia, men med det fick jag försöka att förklara det som jag håller med dig om, på mitt sätt, att visa respekt för det som förmedlats och att det varit en betydande vinterresa som för mig inte gavs upp då jag lyckades hålla mig kvar på tåget trots att det är och har varit så mycket annat ... som menligt inverkat på både min tro på mig själv och tron på människorna ... så nu återstår en del i att forska i hur eventuell "narkolepsi" kanske här lite väl långsökt men ändå, jag kanske också kan utesluta en koppling mellan ev "narkolepsi" och AD(H)D'n , Dyslexin, arbetsminnet, den musikaliska ojämnheten i takt, rytm, tonhöjd etc .

Kommunikativt har jag bäst lyckats i Bild ... de få gånger jag ägnat mig åt det vill säga( i vuxen ålder då), de få utlåtanden som jag delgivits av kunniga har gjort mig gott de gånger jag vågat visa något i vuxen ålder,
som blygt barn fick jag både positiva och negativa omdömen, negativa för mina val av motiv 8-)
hindren och hämningarna många ... men det som har sagts mig är att de hör mina alster ... det är takt, rytm och en musik där hela orkestern spelar, och det oavsett motivet ... men man har saknat/önskat ett solo ... något som sticker ut och säger -Här är jag!!! Häpp.

Zombie skrev:
Du är inte usel med musiken. Det är ju uppenbart att den berör dig. Och som alltid är det en äventyrlig och tankeväckande njutning att läsa dina inlägg.

Och tack för uppskattningen. Jag som skulle göra så mycket mer (eller skriva ett bättre inlägg än det här) om jag orkade, eller i den "klassiska" musikens fall inte vore rädd att framstå som ännu mer fzzsförnääm än jag redan gör. Vore också glad om jag hade tillgång till det där ymnighetshornet av diverse annan musik som "alla" andra verkar ha och som ger dem så mycket mer än de inser, inte minst socialt. Det växte inte jag upp med, som autistisk kuf får man inga _kompisar_ och var fan ska man då börja. Även om de flesta egentligen håller till på en väldigt smal remsa av den rikedom som finns och inte verkar så nyfikna på något annat.

Hundar som skäller och rasslar i sina kedjor erinrade jag mig också så där retsamt bekant, bland annat från ungdomens botaniserande vid pianot. Efter litet letande återfann jag dem i "I byn" (Im Dorfe) – den sjuttonde sången i cykeln "Vinterresa" (Winterreise) till Wilhelm Müllers texter. Om det nu är samma som du menade?:


Tråkigt att jag här håller med dig om ungdomsupplevelserna, som senare skall sätta så mycket spår i självkänsla och självförtroende, men inflikar här lite förnumstigt men inte illa men't, något jag hörde på radion för en tid sedan "Det är aldrig försent att få en lycklig barndom" ett uttryck från någon Psykolog tror jag, det händer att jag upplever det så och då vill jag genast förkovra mig mer i allt det där jag missade pga vi kan kalla det "marginalisering", "utfrysning", kanske till och med en efter regelboken regelrätt "mobbing" och det av såväl de "vuxna" som borde förstått bättre, som av barn som inte kunde förstå det de ännu inte hade förstånd till ... och jag själv förstår det nog fortfarande inte men upplevde mig i min ungdomstid som säg "lite" för dum för att kunna bli "mobbad" dessutom var jag lång nog att försvara mig effektivt (det kostade angriparna både vuxna och barn att ge sig på mig)och sen hade jag en taktik att "bara" fajtas med de som var äldre och aldrig med någon som var mindre :D var de mindre fick de slå sig trötta på min rygg vilket åtminstone på det området gav mig nödvändig självrespekt tills jag i 17-års åldern insåg att "våldet" är försmädligt och att det skulle gå åt helvete om jag inte fick någon annan riktning på livet ... åt helvete gick det väl ändå med det mesta men ... jag har många gånger tagit nödvändigt spjärn mot motgångarna och haft en viss nytta av att kunna åtminstone "bilateralt" ge mig fler strängar att spela på ... men suck det kunde säkert funnits fler sätt än att bränna krutet så hårt att den "livsgnista" som återstår inte har något kvar att tända i gång på, men tror mig ändå kunna leva med de skador i hjärnkontoret som är resultatet av depressionens demoner, har ju faktiskt kommit lindrigt undan då jag fortfarande äger förmågan att roa mig själv och det med mycket små medel bara jag får vara ifred ... vad Franz Schubert m.fl förmedlat i sina verk är för mig det som gör att livet inte känns så öde ...

Bevisligen är jag vid gott mod då det ännu inte inträffat bakslag av "högmod" då jag nu snart är inne på min femte vecka sen jag i brist på "vårdapparats :evil: djävlar :evil: " självsvådligt satt ut min "antidepp"-medicin efter att i tolv års tid utan avbrott medicinerat mot ospecificerad diagnos typ I II III depression, vet inte men det var mitt val att avstå Litium och ECT m.m mitt val att sen inte få veta huruvida det skulle hjälpt eller stjälpt ...

Nu är det utsättningssyndrom som kommer i skov men det är fortfarande under kontroll men aktar mig för att ropa Hej till "Näcken" förr'ns jag är över bäcken, 48-tim /dygn legio, fass med flera fakta-siters samtliga utsättningssymtom utom "psykos" men om min hund nu börjar "skälla" på mig får jag nog även beakta att vanföreställningarna bör tas med större allvar och jag får se till att kontakta "vård" Läkare som inte är kopplade till "CarembaCamorraCapos" men som sagt jag bör inte klaga då hunden inte gör det, har ju inget annat ansvar just nu, än för hunden och mig, har förberett mig nu under vintern, så gott jag kunnat för vad jag har att vänta mig av "utsättningssvårigheter", skall försöka med datorn's hjälp beräkna hur jag skall sköta kosten, två liter kaffe och mackor 24/7 är ingen bra depressionsknäckare nej, koffeinet får i ett första steg halveras, sedan "matnyttiga" vitaminer i form av högst 10% animalier förutom Ägg för aminosyrornas skull, resten vegetabilier i syra/bas-balans, kalcium, snabba kolhydrater endast som frukt russin och honung och möjligen gammedags karameller att suga på vid högtidliga tillfällen för att dämpa illamående, har säkert en hel del mer att lista men det får vänta tills 48-tim /dygnen krymt till något mer hanterligare dagar och nätter.

Vem faan behöver obefintliga läkare och deras ställföreträdande klåpiga telefonreceptsjuksyrror upa ???

Jag har ju min hund och det räcker som omedelbart sällskap men tar så också onödigt på krafterna i kontakt med omgivningen trots att varken hunden eller jag bits och det är ju inte hundens fel att husse är en "kuf" :lol:

Jag hade önskat att jag kunde övertyga dig om hur betydelsefullt det är när du delar med dig av dina kunskaper och att det faktiskt är till en del din förtjänst som det här skrivs av en "dyslektiker" som inte skall kunna komma så här långt med skrivandet ... jaja jag vet PC, webbläsarens rättstavningsprogram och googles i all ära (fast jag tycker det är skit :lol: blir mest frustrerad ) men det är i dina med fleras inlägg lusten till att uttrycka mig i skrift blivit min dagliga övning, en dag kanske jag uppför mig också, skall väl bara kamma mig först, det som finns kvar på skulten vill säga. Nu är det "nattas" igen, skall leta efter "månskenssonaten" å skänka en tanke till de som "verkade" med talgdank sken

Tack för uppmuntran skickar det här så här, fast det borde nerkortats betydligt, att det sen blev en masa O/T ... är inte så märkligt då ju mitt liv är mest det där som är O/T

db


7 april 2012, 03:59
Medlem
Inlägg Re: Klassisk musik
http://estraden.wordpress.com/2010/06/26/tomas-transtromer-schubertiana/

Med berått mod postar jag en dikt av Tomas Tranströmer, länken ovan, nedan är ingen dikt det är från en ovan.

bara för att jag kan det ...
och inte kan låta bli ...
att göra det ...
han får läsa den ...
som jag läste den ...
innan jag hörde honom ...

efter att hundarna i sina kedjor ...
återupptäckt min lust på ett mänskligt liv ...
larmar de i väder, i byar med sina nattliga skall ...
-Här kommer han, väck han ur drömmen, väck skall han ...
ingen takt ingen rytm, väck alla innan han passerat gränsen ...
vad skulle vara gott med det, att låta han sova ifred med den ... nä dän ... han skall ... med sin dröm

db


8 april 2012, 13:51
Ny tråd Svara på tråd  [ 71 inlägg ]  Gå till sida Föregående  1, 2, 3, 4, 5, 6, 7, 8  Nästa


Som gäst saknar du privilegier.