Det vill du visst det! Det är bara så att vissa dagar inte borde fått födas, men
det gör dom ändå, som tur är så kommer det bättre dagar ibland också.
Riktiga vänner förlåter en även om något går fel ibland, tänk på det.

Gör lite gott te, titta på dina bilder från dom skottska öarna, glöm idag och
imorgon, existera bara i nuet dröm dig bort.
Man ska inte orka varje dag, det kan ingen.

Tack RJ! Det värmer (fastän det får mig att gråta).

Inte olikt Inco i fråga om relationerna.

Men det är väl karma för mina egna svek, så vem är jag att klaga bara för att jag inte står ut.

Särskilt som en del annat går bra. Men vad är annat värt i jämförelse. Och ändå kan man inte säga det heller när man för första gången på trettio år ser någon väg bort från åtminstone ett yttre kaos.

Trött: Låg vaken några timmar efter att ha vaknat i natt och somnade till slut, men sov oroligt.

Eller, vad fan, jag säger det rent ut:
Skitorolig. Har ont i magen. Ledsen.
Förbannar mig själv: Fan att det ska gå att svika människor utan att ens vara medveten om det.



+1

Fast inre för mig då. Finner stor tröst i det.

Precis samma här.

Förresten är jag lika, och på samma sätt, förbannad på CodeRedAlert som hon en gång var på mig när jag försvann härifrån.

Å ena sidan hoppfull.


Å andra sidan förväntansfull.

Plötsligt osäker.