Nordbanken spår i Svensk ekonomi.
http://newsroom.nordea.com/sv/2012/03/27/konjunkturrapport-svensk-ekonomi-lagtrycket-drar-forbi/


Hur ger en ökad arbetslöshet en starkare ekonomi.
Kan någon formeln på hur det hänger ihop?

Då finns det gott om billig arbetskraft. Folk finner sig i det mesta.

De som har jobb producerar nog mer. Nu vet jag inte hur produktiviteten ändrats senaste året, men man kan ju tänka sig att industrier som gått på lågvarv utan att avskeda folk börjat få ordrar igen (från vem då kan man undra, alla har ju slut på pengar). Sen är det väl vanligt att företag som gjort sig av med folk i lågkonjunktur låter de som finns kvar jobba övertid i början när vändningen kommer eftersom det är lättare än att anställa nya.

Generellt är det möjligt att kombinera hög arbetslöshet och hög tillväxt genom att produktiviteten (produktion per arbetstimme) ökar genom t.ex. mer automatisering. Det brukar höja kompetenskraven så lågutbildade blir arbetslösa. Alternativen är att utbilda dem (som vänstern vill) eller sänka deras löner (som högern vill) så att de kan få lågproduktiva jobb som normalt skulle ha lämnats ogjorda med jämlika, höga löner anpassade efter industrins produktivitetsökningar. Alla går förstås inte att utbilda men 70% akademiker bör gå om alla fick samma sociala förutsättningar som överklassen (70% av överklassungarna (de med minst en akademikerförälder) blir akademiker, genetiska skillnader är små mellan klasserna, enl. en OECD rapport jag läste har det uppskattats att genetiskt arv skulle stå för 22% av inkomstskillnaderna i västvärlden). De som blir över kan man ge bidrag eller subventionerade låtsasjobb. Eller så får de bli uteliggare. Subventionerade anställningar rekommenderas av OECD då USA har fattiga arbetare och EU fattiga bidragstagare vilket ses som dåliga alternativ båda två

Man kan vänta sig att alla jobb utom kreativa (forskare, konstnärer, entreprenörer och sånt) samt sociala kommer rationaliseras bort så småningom, precis som jordbruket rationaliserats till typ 1% av befolkningen. Om man inte låter löneskillnaderna öka enormt för att skapa onödiga låtsasjobb som kunde gjorts av robotar eller lämnats ogjorda. Såna där sociala jobb i vård eller skola kan man förstås alltid skapa fler om man vill. I brist på moderna uppskattningar tänker jag mig ett skattetryck strax under toppen på Lafferkurvan vid ca 70% av BNP som optimalt.

70% akademiker... jag som befinner mig i universitetsvärlden blir lite mörkrädd vid tanken. 70% av befolkningen ger väldigt många som står handfallna när strömmen går och man behöver göra något handfast för att överleva. Det finns en del övertro kring vilka mirakel högskoleutbildning kan uträtta. Många icke-akademiska yrken är livsviktiga och borde ha mycket högre status än idag. Det finns många olika slags kunskaper. Att lära sig hantverket i ett yrke borde uppvärderas.

hmm, med akademiker förmodar jag ingår även massa yrkesutbildningar i stil med sjuksköterska. Om 70% av överklassbarnen kan så borde någon inte alltför avlägsen andel av hela befolkningen kunna. Men de skulle de flesta naturligtvis gå på byhögskolor och inte riktiga universitet.

Eller du kanske menade att akademiker inte kan göra praktiska saker? Ingenjörer kan rationalisera bort allt industriarbete förr eller senare men vissa hantverk och sociala jobb finns förstås kvar ändå, men det är ju bra eftersom det finns en betydande andel av befolkningen som kanske inte kan utbildas.

Sen är det förstås lite fånigt att man inte kan kombinera ett yrkesinriktat gymnasium med samtliga högskoleförberedande kurser. Jag tycker det är rätt underligt att det ens finns treåriga rent högskoleförberedande linjer på gymnasiet när naturvetenskapligt basår går på ett enda år. Borde gå att få in en mindre yrkesutbildning i en treårig gymnasielinje och ändå få full högskolebehörighet (dvs alla de där kurserna som krävs för läkare, HHS, teknisk fysik etc).

Jag tycker förstås praktiska färdigheter ska tillhöra allmänbildningen, precis som att räkna eller prata engelska.

Tllräckligt många av oss är tillräckligt fast i ankdammen... typ. Och så kan man ju fråga sig om 70% av överklassens barn verkligen borde ägna sig åt teoretiska studier. Många skulle nog utvecklas mer genom att göra något annat. Det är vad jag tror. Men den sociala snedrekryteringen är ett stort problem - siffrorna borde jämnas ut. Människor borde göra fler aktiva val snarare än att bara följa den redan utstakade vägen. Man blir inte nödvändigtvis så mycket mer kompetent av att läsa på högskola, oavsett om det är på universitet eller byhögskolor. De som kommer från hem där den typen av sociala koder sitter i ryggmärgen behöver inte ompröva särskilt mycket i grunden, utan kan glida igenom utan att ha kommit längre än att befästa sina egna fördomar. De behärskar diskursen så de behöver inte tänka på riktigt.

Nu hårddrar jag väldigt.

Men sanningen är den att många studenter som kommer till universiteten idag inte har med sig de redskap de skulle behöva. Det är illa ställt med skolan. Satsa krutet där först!

EDIT: Ja, flexibilitet i vägarna till högre utbildning, det tror jag också på!

Jo det finns mycket jag skulle vilja lära mig som inte finns på universitet, typ köra olika maskiner, installera el, bygga hus, reparera bilar och sånt. En del har jag hunnit lära mig annat får vänta tills tid finns (aldrig)... Utrymmet för att jobba med sånt lär i bästa fall förbli konstant dock. Men framförallt inom vård kommer det nog alltid finnas jobb, om de i högproduktiva sektorer vill betala skatt. En av fördelarna med expanderad offentlig sektor är förstås att man så småningom kommer över 50% av arbetskraften och slipper bekymra sig om privatanställda tjänstemän som inte gillar skattetrycket. Det enda hindret för fortsatt expansion blir då nationalekonomiska effektivitetsfrågor.

Skolan behöver göras nåt åt också ja, jag förutsatte att det ordnar sig när jag skrev 70%. Det var mer tänkt som ett biologiskt maximum där medfödd begåvning sätter gränsen och inga destruktiva sociala faktorer finns kvar.

Bortsett från arbetsmarknadsfrågor så finns förstås andra motiv att höja utbildningsnivån, demokratin funkar bättre om folk är bättre på abstrakt tänkande, tänker jag.

Där har du onekligen flera bra poänger.