Alltså, de där "fjantiga" taken är väl nog så stilenliga. Att låta det stora takfallet fortsätta ner över strävpelarnas ovansidor kan väl gå det med, eller också vara typ förenklingsarbeten från 1700-talet. Vill man göra det mer gotiskt (och har flera... fasadborstar?) kan man ha fialer (små spiror) istället. Att pelarna inte har någon översida, utan att deras utsida lutar så kraftigt att den går i ett med väggmuren upptill, är väl däremot mindre vanligt – ser för mig snarare ut som nationalromantik och liknande.

Det jag reagerade på ur medeltidsperspektiv var att strävpelare med bågar vanligen bara finns för att sträva upp en ljusvåning (ett klerestorium, typ mittskepp upphöjt över omgivande sidoskepp). Där byggs högskeppets strävpelare lämpligen upp ovanför sidoskeppets yttre valv- eller strävpelare och måste därför förenas med högskeppsväggen genom strävbågar. Men strävpelare mot mark brukar sitta ihop med väggen och gå rakt ner, på sin höjd med några små trappstegsvisa avfasningar.

... och är de genombrutna med valv så beror det väl oftast på att en väggfast strävpelare (eller i en romansk eller gråstensklumpig svensk byggnad själva väggen) har visat sig otillräcklig för att mark eller byggnadsgrund har varit dålig, och man har velat ta till avståndet till extrasträvan ordentligt utan att göra den klumpigare än nödvändigt eller har haft en väg att lämna plats för.

*gnuggar geniknölen och kliar mig i hårfästet*

Jag försöker hänga med i era diskussioner här men har väldigt svårt för att visualisera det. Det verkar så lätt för er.

Det kan ju gälla flera här. Ungefär som Schubbes datorbyggarspråk är kinesiska för mig fast jag skulle vilja göra sådant själv...
Försöker med ett par exempel få se.

Katedralen i Reims, långskeppet: väggfasta (engagerade) strävpelare mot sidoskeppsvalven, som uppåt övergår i fria strävpelare med strävbågar mot mittskeppsvalven.

Tvärsektion:


Exteriörfoto:



Kapitelhuset till katedralen i Lincoln. Ovanlig konstruktion: vanliga väggfasta strävpelare med fialer, men förstärkta med en extra uppsättning via strävbågar:

Och jag skulle vilja ha dina större kunskaper i arkitektur och olika byggstilar genom tiderna.

Jag ska fundera lite på dina kommentarer. Jag vill ha en ganska enkel stil, ungefär lika grovt tillyxad som kyrkans medlemmar, men ändå försöka vara tidsenlig ("pseudomedeltida"). Kyrkan är ganska liten och har inga sidoskepp utan bara ett mittskepp. Sidofaciliteter finns i form av sovsal, kök, avträde och träningslokaler för olika stridstekniker (i huvudsak pilbåge/armborst och storslägga (japp, den här kyrkans medlemmar slåss med jättelika hammare (och har också döpt sig i den traditionen))) och hårt kroppsarbete.

Dessutom behöver jag ta hänsyn till spelupplevelsen, det vill säga jag vill att spelaren ska kunna klättra omkring på fasaden och ta sig vidare utan att behöva beträda marken, vilket kan kräva vissa avsteg från tidsenliga byggtekniker. De strävpelare som jag har nu uppfyller detta, fast då måste man ha visst överseende med valven, vilket jag tror är lättare med de undre än de övre.

Om jag ger strävpelarna ett vertikalare utseende, då stänger jag fasaden för spelaren och måste lösa det på annat sätt - kanske genom att låta "gesimsen" (eller vad jag nu ska kalla den, det är ingen regelrätt gesims förutom till formen) löpa utanpå och runt strävpelarna, men då får den kanske en mer framträdande roll än som kan has överseende med.

Det här med medeltida stil ska inte tolkas alltför strikt, men om man ska följa någon stil, så ligger den i det här fallet närmast. I Thief-världen brukar det mesta accepteras så länge det inte inkluderar datorer och rymdraketer (såvida de inte är byggda av stora kugghjul och hävstänger etc och drivs av ångkraft ).

Korsade visst Schubbe ovan; nåja...

Apropå rensa upp runt kyrkan förresten: nu orkar jag inte kolla om det står någonstans vilken (eller vilket slags fiktiv) tid du har förlagt det här till; men uppröjd mark runt kyrkor i stan, utom kanske om de stod på en kyrkogård, är ett fenomen som hör artonhundratalets historicism till. Dessförinnan var det nog vanligare med om inte smala gränder eller tillstötande vanliga kvartershus, så tillbyggda marknadsbodar, redskapsskjul och andra kyffen eller mindre hus för kyrkans egna behov (skola, kapitelhus, fattighus, prästbostäder...) alldeles intill och kanske delvis hopbyggda med den. (Även täckta stenvalvs- eller träbroar ovan mark förekom; har för mig att Uppsala domkyrka hade en av sistnämnda slag mellan ärkebiskopsborgen, där Gustavianum och universitetsparken nu ligger, och sin västfasad.)

Jo, den, gyttriga, stilen kör jag ganska friskt i övriga delar av stadsdelen (så gott det nu går i alla fall - och jag skulle vilja göra mer, men byggklossarna tar, som vanligt, slut fortare än jag hinner bygga). Blandningen av 1800-tal (åtminstone viktoriansk tid (senare hälften av 1800-talet om jag förstått det rätt)) och medeltid är faktisk ganska typisk för Thief-världen. Thief 1 var dock mer medeltida än viktoriansk, medan Thief 2 var mer viktoriansk, fast de utspelar sig båda i stort sett samma tidsperiod.

Staden dominerades i Thief 2 av en sekt som dyrkade kugghjulet i alla dess former och byggde alla möjliga mekaniska automater utifrån detta och staden tog också form av det (man kan kalla det ett slags industrialisering liknande "vår" industriella revolution under viktoriansk tid (invånarna pratar om mekaniska monster och skorstenar som spyr ut sot som får barnen att hosta och en gång vita väggar att svartna och soluppgångar som skyms av höga hus)). Gissningsvis utspelar sig saker och ting i olika delar av staden i Thief 1 och i Thief 2, eftersom stilarna är helt olika och inte bara som ett resultat av mekanismens intåg.

Staden i Thief 1 dominerades istället av en sekt som dyrkade stenen och byggde som en följd därav så mycket som möjligt i sten. Denna sekt är densamma som har byggt min kyrka. Första kapitlet i mitt projekt utspelar sig under tiden för Thief 1.

Här har vi tre typer av strävpelare:


Den längst till vänster ser fjuttig ut (och lite för strikt) och ser inte ut att kunna stötta upp det som behöver stöttas upp. Jag lade därför till fler avsatser (som du beskrev) vilket kan ses på strävpelaren i mitten. Strävpelaren längst till höger i bild följer den ursprungliga formen.

Jag tror jag faktiskt gillar den i mitten bäst (som en blandning av de två övriga) - åtminstone till utseendet (vertikalt, bastant och hyfsat tidstroget(?)), men den omöjliggör tyvärr att spelaren tar sig fram på "gesimsen".



En kompromiss skulle kunna se ut så här:


Valvet tillåter att spelaren tar sig fram, men ger strävpelaren ett mindre bastant intryck. Hmmm...?

Jag prövade även att utvidga gesimsen kring strävpelaren, men det såg helt galet ut.

Efter en smärre justering:


Jag upptäckte några småfel, så jag var tvungen att posta en ny bild, fast skillnaden kanske knappt syns.

Kyrkan ligger förresten på gränsen till ett rikare ("viktorianskt") område, så jag tror att det passar att öppna upp lite kring kyrkan.

Varianten med flera avsatser kommer kräva 3 extra byggklossar per pelare, det vill säga 21 totalt, men det försvinner också 4 när de nedre valven tas bort plus några till kanske, så säg att det krävs minst 15 extra byggklossar.

Den enklaste varianten skulle istället spara minst 15 byggklossar, men då krävs det också extra dekorationsgesimser kring varje pelare för att spelaren ska kunna passera obehindrat, så besparingen hamnar på ungefär 8.

Förresten kom jag på att gesimsen visst är en regelrätt gesims: Det är en så kallad "gördelgesims" som placeras mellan två våningar (om än närmare viktoriansk i stilen än medeltida, kan jag tro). Jag hade bara glömt bort hur jag en gång rättfärdigade den för spelupplevelsen skull.

Håller med om vad gesimsen är.

Går det åt fler eller färre klossar om du flyttar ut väggen nedanför gesimsen, och kanske sänker den litet, så att den blir en sockelgesims? Och kanske minskar den strävpelaravsats som inte ska härbärgera ett valv till en bråkdel? Så där för mitt inre öga kanske det skulle göra kyrkan "trovärdigare".

(Vad är förhållandet mellan "kloss" och "borste" förresten? Kanske står någonstans i tråden... )