Jag vet att det traditionellt sett är så, men jag tycker fortfarande att det är fel och efterlyser därför ett bättre ord.

Instämmer med Schubbe. På tyska kan man skriva USamerikanisch. Kanske har en aningen informell klang, jag hänger inte med såpass att jag vet, men jag har sett det i välskrivna tidningsartiklar.

Själv skriver jag ibland likadant (USamerikansk) eller USA:isk/USAisk. Det förra har emot sig att vara ett skvaderord och det senare dels vokalsammanstötningen, dels vårt bristande bruk i svenskan att avleda initialförkortningar på det sättet; å andra sidan har vi en väldigt njugg och ängslig inställning hos allmänheten i språkfrågor, och ska man rätta sig efter den kommer det aldrig någonsin att gå att lösa sådana här problem. Eller rättare sagt: inte förrän de är lösta i engelskan – då är det plötsligt i sin ordning att låna in engelskans ord.

Visst finns det vad man kan kalla språkliga missfoster, men sådant här är också vanefrågor i mycket större utsträckning än vad språkligt lekfolk brukar ana.

Tack för svar.

Nästa språkfråga:


Vilket språk talas vid 1:17? Vad betyder det?

Jaah?

Lös i magen = snabb i magen.
"Snabb" = "schnell" på tyska.
Tyskans "schnell" förvrängs till svenskans "snäll".

Det förutsätter dock att man faktiskt blir lös i magen av pepparkakor.

Mina empiriska studier tyder på att så är fallet.
Jag passar på att styrka min argumentation med ett annat exempel nämligen; "snälltåg".

Kan det vara rumänska? Eller är det ett hittills okänt språk (nonsens)?

Från min tid som båtnörd: Bramsegel är de tredje råseglen nerifrån på ett råtacklat skepp (med fyrkantsegel underslagna rår (en rå), som de spiror heter som seglen hänger ner ifrån) från sådär en femton- till in på artonhundratalet, och ofta de fjärde till femte (under- och överbramsegel) på yngre skepp.

Råseglen nerifrån och upp: undersegel, (övre och undre) märssegel, (övre och undre) bramsegel, röjel, skejsel/skysegel och månsegel. Röjlar började man föra runt artonhundra eller så, och litet senare började man dela märs- och bramseglen. Fler segel än tre i höjd före eller sex från en bit in på artonhundratalet förde man bara undantagsvis.

Pärting vet jag inte vad det är, men (fot-)pärter var tåg som hängde ner under rårna att kliva på när man arbetade i riggen.

På öar, ensamma eller i grupp. (Skulle man vid verkligt behov säga något annat om öar i grupp skulle jag väl i första hand säga bland.)

Fast numera finns det väl de som tror sig veta att det heter i, sedan någon överhet härom årtiondet gick ut med att man minsann skulle säga i om stater som låg på öar – alltså "i Irland" (stat) men "på Irland" (ö), "i Kuba" (stat) men "på Kuba" (ö).

Den naturvuxna språkkänslan säger (eller sade) på om båda och har (hade) gjort så mycket länge.

Och som nästan alltid när okunniga och/eller inskränkt tänkande auktoriteter försöker införa eller avskaffa abstrakta distinktioner som folk inte brukar tänka på ledde även det här påbudet bara till förvirring, till krossande av en struktur som fanns utan att bygga upp någon ny och utan kontroll över om den nya som skärvorna så småningom kommer att bröta ihop sig till ens blir lika bra som den gamla.