Tänk om man kunde krypa in i folks huvuden och lyssna på hur tankarna snurrar runt där inne - eller "ekar" är kanske ett mer passande verb i sammanhanget.

Fast det där är inte förakt från samhället.
Det är förakt ifrån en enskild försäljare, och någon har tagit tag i det på ett ansvarsfullt sätt.

Hade kvinnan däremot blivit nekad pga AS, vet vi båda två vad följderna för Telenor blivit.

Usch, så trött man blir...

Glädjande i alla fall att kvinnan i det senare fallet faktiskt fick ersättning. Det första fallet får mig att önska att det finns ett helvete.

Jag har jobbat på några sådana där gruppboenden - dock inte specifikt för autister men där flertalet i mina ögon ändå hade autistiska drag så det räckte och blev över.
Men kroniker som ansågs "färdigbehandlade" och sparkats ut från psykvården.

Tung medicinering, slapp och bekväm personal som dessutom tog sig en massa märkliga friheter samt hade ordnat sina arbetsuppgifter och sin arbetsmiljö till det mest bekväma ur de anställdas synpunkt och då totalt förbisåg vad det innebar för de boende.
Det var en mycket märklig miljö att hamna i.

Konstigt att det inte finns mer insyn på många sådana ställen.

Ja,du har ju gjort en tråd om det.

Jag vet inte vad mer jag ska skriva. Människans makt och kärlek når inte längre och jag önskar också att det fanns ett helvete. Liten grupp som beter sig så att den väcker de flestas avsmak, precis som vi fast ännu mycket mer. Och folk "slipper" ju träffa den, så de som skulle ha kunnat lära sig litet om deras mänsklighet får det så bekvämt att de slipper det. De som skulle ha stängt in dem i kreatursspiltor och behandlat dem sämre än kreaturen kan visserligen inte det heller, men...

Och kanske kan bli en liten uppryckning så länge rubrikerna är fuktiga, om de ansvariga skandaliseras något så in i helvete av en samfälld beslutsam mediakår. Men hur viktigt skulle det vara jämfört med xxx:s nya silikonbröst?

Nä, det blir bara blaj. Språket är inget bra när man är förbannad.

Jag vet inte om felet ligger hos de enskilda anställda egentligen.
Fast vissa av dem är "onda" eller har blivit onda/empatilösa av olika anledningar vilket säkert också har sina förklaringar om man börjar gräva i deras bakgrundshistoria.

Det svåra är att peka ut en hel arbetsplats eller enhet som dålig och illa fungerande när det alltid finns ett antal eldsjälar som ändå kämpar, om än ofta i motvind.

Felet tror jag ligger högre upp i lederna, där man bestämmer hur vården ska bedrivas och hur.
Att de villkor som finns inbjuder till felaktigheter. Den människosyn som finns där är felaktig.
Samt att mycket av det som förr var självklart människor emellan urholkats och ersatts av ett egosamhälle.
Vi har alldeles för länge varit för rika och välmående här i Sverige.
För självständiga och till synes självtillräckliga.

Ibland önskar jag att vi hade ett mer religiöst samhälle fast utan fanatism och den våld det ofta medför.
Det verkar som att vi behöver en högre makt som håller oss i schack.
Vi har liksom inte kommit längre än så på evolutionsstegen.

Om det var mig du svarade, vill jag med kraft markera att även jag lägger större ansvar ju högre upp i hierarkin. De jag ondgjorde mig över ovan var väl närmast allmänhet och media, och med "de ansvariga" menade jag inte dem nere på golvet.

Annars håller jag med. Till exempel om det sista.

Jodå förakt. En "häktad" som slog ihjäl en vakt nu nyligen har visst Asperger.

Det blir inte mindre förakt nu precis.


"Enligt en utredning från frivården lider han av Aspergers syndrom och har "ett påtagligt övervakningsbehov".

http://www.expressen.se/nyheter/1.2582149/vannen-darfor-dodade-erik-28-vardaren

Äsch också, var lyckas de gräva upp alla dessa suspekta aspergare?! Uppenbarligen på helt andra ställen än de som jag bevistar, för jag känner då rakt inte igen vare sig mig själv eller någon annan i den bilden av vår diagnos. Som om Asperger skulle kunna förklara eller ursäkta brottsliga, våldsamma och/eller omoraliska handlingar! Befängt. Den sortens hänsyn (?) betackar jag mig för. Jeez...

Det finns antagligen statistiska samband mellan brottslighet och skonummer också om man anlägger det perspektivet.

Instämmer, och jag har heller inte hittills träffat någon vad jag vet, och så många tror jag inte jag behöver vara osäker på... och så vidare.

Men jag har ju asperger, så vem är jag att bedöma folk? Det råkade bara vara en av de få mänskliga färdigheter jag brukade få beröm för av annars måttligt förstående (mer-eller-mindre) enter i min ungdom...

************************
Tar mig friheten att länka till två andra trådar där den artikeln tas upp:

http://www.aspieforum.se/viewtopic.php?f=4&t=1898&p=32912 (Dold)
Förföljelsen fortsätter. (Öppen)