Här ska vi öva på den rätta stavningen.

Jag börjar:
NEANDERTHALARE

Nu glömde jag stor bokstav i rubriken.
Bah.

nEANDERTALARE.
Bah.

Inget h?

Attans!!

Meanderthalare.



Shit. Det gick inge bra!

Va...
Här hade jag laddat upp för en utskällning och du bara viker dig?

Okej, allvarligt då: H:et hör till den tyska rättstavning som var gängse då man hittade de första skeletten (i Neandertal strax utanför Düsseldorf). Sedan dess har de ändrat rättstavningen, men vid det laget hade stavningen med h redan hunnit slå igenom i andra språk. I den mån de inte hade förenklat på egen hand och så vidare. I svenskan har ju h:et inget stöd i våra egna stavningsvanor, så det kan man både hå... förlåt ha (skyller på tourettedrag), och mista. SAOL kör faktiskt utan.

Det var mer en retorisk trådstart.
Inte vet jag hur det stavas.

Inget h alltså.

Henandertalare.

Patrik e nog en hernanderthalare.

Neandertahlare.

Nä. Det heter meandertalare. En som inte kan tala rakt eller en talare som orerar i krumbukter.