Re: Vad har du gjort idag?
Orka sig ut är verkligen en passande formulering. Att handla innebär onekligen en kraftansträngning.
Jag har kämpat mig igenom en ledig dag ensam med min hyperaktive sexårige son som så intensivt vill ha hela min uppmärksamhet (och tät hudkontakt) hela tiden. Han är intelligent, hängiven världsförbättrare, vetgirig, uppfinningsrik, språkekvilibrist, m.m. - fantastiskt intressant att diskutera med, charmig och med hjärtat på rätta stället - men lite... ja, just
intensiv. Själv är jag ju en rätt introvert typ, tillbringar helst större delen av dagen i min egen lilla värld. Så vad har vi gjort?
Fixat till en ganska besynnerlig frukost (sojakorv med bröd var det enda som dög, och vad gör man inte för att få i sina telningar lite näring? Det var i alla fall den mer fiberrika sortens korvbröd).
Läst om en massa olika vilda djur större delen av förmiddagen, på uteplatsen.
Hållt ett brandtal om hur utvecklande för hjärnan det är att läsa själv, och då inte bara på TV:n och datorn utan även för att kunna ta del av de världar som öppnar sig genom litteraturen. Diskuterat sambandet mellan språk, makt och demokrati - samt fördelen med att själv kunna slå upp vad man vill och läsa om hur många vilda djur som helst när man vill, även när ens mamma behöver göra något annat.
Lagat till en krämig svampsås (på köpta svampar, men det går ju det också) och pasta, med plockgrönsaker till.
Läst om ett antal olika vilda djur igen.
Diskat en ganska rejäl disk (i omgångar), det mesta medan jag lyssnade på dagens sommarpratare (ett ypperligt program idag, må jag säga). Sonen lyckades sysselsätta sig med balansbräda (som han hellre testade centrifugalkraften med än övade balansen, i och för sig, men det är ju inte heller illa pinkat), Cartoon network, konstruktion av en egen lek som vi sedan skulle testa, samt diverse byggen av blandade material.
Läst om vilda djur.
Diskuterat politik (skattefrågan är tydligen högeligen intressant just nu, efter att jag råkat säga ett och annat om herr Reinfelt och gänget; solidaritet och miljö tycks vara de bärande argumenten i lillkillens resonemang, vilket gläder den stolta modern. Jag
försökte faktiskt uttrycka mig nyanserat).
Lekt en lek som sonen hittat på själv och som involverade en alternativ värld där krigen var fredliga, ingen dog på riktigt och striderna (tydligt dataspelsinspirerade) endast gällde vems idéer (sinsemellan fullt förenliga) man skulle följa för att göra det bättre för de fattiga och samtidigt skydda miljön. Jag lyckades förhandla mig till att kunna sköta "min gubbe" på distans från hammocken där jag låg nedbäddad med dagens DN medan sonen verkställde alla mina beslut å "min gubbes" vägnar - och ändå vann jag tydligen hela tiden. Som pris fick jag nya saker till mitt privata område. Jag fick en egen måne, ett slott, en vacker trädgård, åkermarker och en sjö. Sonen ritade upp dem vartefter, med asfaltskritor i olika färger på uteplatsens stenplattor. Djur fick jag också, lejon och tigrar. De placerades ut sinnrikt så att en hel värld tog form där på plattorna.
Lyssnat till brandtal (i pluralis) om hur min son minsann kommer att rädda alla de utrotningshotade djuren när han reser tillbaka i tiden med den maskin som han kommer att uppfinna.
Diskuterat ekosystem, kretslopp och evolution (repris från igår).
Fikat. Flera minuter under tystnad.
Byggt och spelat ett legospel. Det gick fort. Några tärningsslag med den särskilda legotärningen, och så var det klart. Största behållningen var den lilla vita ugglan och den lilla svarta fladdermusen (special-legobitar) som spelade ytterst perifera roller i själva spelet, men som prydde sin plats på den hopbyggda spelplanen. De skulle säkert göra sig som rekvisita om man fick för sig att bygga ett litet kråkslott.
Sett på film, Arthur och minimojerna av Luc Besson. Klart uthärdlig faktiskt. Skönt att få sitta tyst så lång stund. Och ungen hann ticsa av sig ordentligt
innan det var läggdags. Jag kände hur alla spänningarna till slut släppte och hans seniga lilla pojkkropp, som alltid är i orolig rörelse, äntligen slappnade av i min famn. Lättnad.
Läst om en massa vilda djur (sonen somnade till en beskrivning av kalråttans leverne).