Jag vill se, Schueberird! Både tavla och kaka.
Här är min skapelse:
Jag utgick alltså från en pressad ...viol (jag vägrar att kalla dessa vackra blommor för pensér - det är så fult) och skulle skriva av min älsklingsdikt och placera violen bredvid/ovanpå eller så.
Så kom jag på att man kunde ha en sida från lokaltidningen med kontaktannonser som bakgrund, som kontrast till dikten. Detta skulle illustrera människans fåfänga och tragiska yet ihärdiga kontaktsökande - att vi alla söker efter någon och behöver närhet. Dikten skulle ge djup åt detta, förstår ni.
Sedan fick jag för mig att jag skulle göra fingeravtryck med lackfärgen dels på själva ramen och även några på tavlan.
Efter ett tag målade jag över fingeravtrycken på framsidan av ramen så det blev helt lila istället, på sidorna är det fingeravtryck kvar.
Dikten skrev jag på ett separat papper som jag knycklade ihop, blötte ner och försökte få se äldre ut - utan att lyckas. Sedan klistrade jag fast diktpappret på tidningsurklippet och skrapade bort överflödigt diktpapper så kontaktannonserna syntes mer.
Slutresultat:
Din tur.