Jag skulle gärna vara bonde. Helst på Hokkaido. Kanske bara ha ett litet jordbruk och i övrigt ta hand om hemlösa katter och driva kattpensionat. Varför måste Japan ha såna komplicerade lagar. De erkänner iofs nu förtiden samkönade äktenskap registrerade utomlands mellan en japansk och en utländsk medborgare, och jag känner en japan som säger att vi kan gifta oss och flytta till Hokkaido. Att köpa och driva en liten gård kräver dock större ekonomiska resurser och är säkert med japansk byråkrati väldigt komplicerat. Måste vinna pengar först.

Mer Hokkaido jag googlade. När jag dör tänker jag iaf bli en ande där.

Är inte japan lite vanskligt att flytta till just nu?

Tror inte det, men jag tänkte mer för framtiden. Dessutom verkar Hokkaido ha skonats. Finns för övrigt inte lika mycket infrastruktur där som i övriga Japan. Det mesta är vildmark. Typ Japans svar på Norrland. Några miljoner människor, en storstad, ett par småstäder med bara 100 000-200 000 invånare, byar, bondesamhällen, stora naturreservat och så några småbyar för urbefolkningen. Ändå ligger det inom Japans skyddade nationella och kulturella sfär. Alltså mer avskärmat än t.ex Kanada, Ryssland och Skandinavien som annars har likartat klimat.

Hokkaido är som ett mer gästvänligt Kamchatka. Bor faktiskt en hel del invandrade ryssar där också. Hela stilen på befolkningen där verkar vara mer rysk/skandinaviskinfluerad. Finns en shamanistisk underton till det japanska spirituella och en modern, från amerika oberoende internationell inställning. Hade en lärare från Sapporo så har fått lite information den vägen.

Kamchatka, på bild här, verkar också underbart men saknar den japanska charmen kulturellt.

Bilden med den gröna villan hade lika gärna ha kunnat tagits i Dalarna.

Exakt. Hokkaido lär ju vara lite Sverigekänsla men med all den kulturella rikedom som hör Japan till.