Har funderat var har dom tagit vägen för bara för att de gamla försvinner så borde
de ju inte ta slut, det borde ju komma nya. Det sista jag mins var en härlig människa
en färgklick både rolig och snäll http://www.svammel.com/Martsbo/ernst_karlsson.htm
Och fler fanns ju lite längre tillbaka men nu har de liksom försvunnit.
Är det samhället som har förändrats så att det inte längre finns plats för sådana människor?
Visst begriper jag att dessa människor inte hade så roligt alla gånger men det känns som
att likriktningen av samhället gör att de här personerna försvinner någonstans.
Jag saknar dessa glada, snälla, tokiga och roliga färgklickar i samhället.

Originalen, de som lever sitt eget liv, behandlas så här idag.
http://www.dn.se/sthlm/huddinge-hotar-vraka-hemlosa-fran-lager

Yetin tipsa om det i den här tråden.

Jo, samhället har ju helt klart blivit intolerantare.

Ja det går ju inte att tjäna pengar på dem och det gör ju dem värdelösa i dagens amhälle.

Jag läste någon gång om att dagens parkbänkar utformas så att uteliggare inte kan nyttja dem som sovplatser.
Det är säkert en liten ledtråd i deras försvinnande. Någonstans måste de tagit vägen.

I min håla har de tagit bort halva dörrarna till toaletterna för att kunna spola ut de hemlösa därifrån.

Det är ju just det var har de tagit vägen för även om man spolar ut dem
så måste de ju ta vägen någonstans, trots att de flesta "hem" och ungkarlshotell
lagts ner.
Det är så vansinnigt trist med likriktningen, det behövs annorlunda människor
sådana som avviker från normen, utan dem får vi ett dött samhälle.

Människor skall stöpas i samma form i jantelandet Sverige. Detta verkar gälla oavsett vilken regering vi har. Idag ska man vara en nyliberal välavlönad Solsidan-entreprenör som bakar surdegsbröd och delar på föräldraledigheten.
Ett boktips...http://www.adlibris.com/se/product.aspx?isbn=9185581003

Tack för tipset! boken beställd på bokbörsen, det fanns en del 2 också.

Rekommenderar böckerna varmt. Det här är böcker man kunde önska mer spridning, att få folk att inse att man kan vara människa på mer än ett sätt och att man faktiskt kan välja sitt liv. Som jag ser det är det här en större utmaning för samhället än ökad acceptans för HBT:are.

Efter flyktiga men dock empiriska studier har jag kommit fram att vissa av dem tycks finnas i Hälleforsnäs.