Jag drömde att två utomjordiska folkslag stred mot varandra här på Jorden.

Det ena var ett slags jättelik korsning mellan larv (böjliga långa kroppar och diverse slemutsöndring) och insekt (exoskelett och tentakler). De kunde också ta människohamn för att bättre smälta in. De äter gärna människor. Man kan märka att de är i närheten genom att väggarna är alldeles slemmjuka och böljande.

Det andra folkslaget var mer humanoida till formen, men större och med silverögon. De fungerade ungefär som de allra äldsta Cthulhu-gudarna och hade inget eller litet överseende med det andra folkslagets härjningar. De lät bli att ha ihjäl människor av ungefär samma anledning som människorna låter bli att ha ihjäl myror.

I en scen stoppar en ur det andra folkslaget en ur det första från att äta en människa, men mest för att det är helt onödigt att ha ihjäl människor (de är ändå bara en kort parentes i multiversums historia).

I en annan scen ser vi en kvinna som befinner sig i ett sfäriskt rum med slemmjuka och böljande väggar (vilket antagligen var därför rummet såg sfäriskt ut). Vi hör ett skrik och i nästa scen ser vi en jättelik larvinsekt med tentakler stå och drypa slem.

Jag hämtade ut ett viktigt dokument som skulle ligga som mall inför något projekt jag hade. Det var en utskrift på ett A4ark och jag sätter mig utanför skolan(tydligen går jag i högstadiet) och korrekturläser det, det visar sig att dokumentet är av interaktiv modell så det följer med en liten ljudfil som man skall starta när man läser det.

Sagt o gjort pappret spelar en melodi under tiden jag läser igenom det, högt och avskyvärd. Men vad kan man begära av en utskrift på papper liksom. När jag läst färdigt så hittar jag inte avstängningsknappen, melodihelvetet går i loop hela tiden och rasten börjar ta slut så jag måste gå tillbaka.

Undertiden jag går mot skolan så försöker jag lokalisera vart i utskriften ljudmodulen sitter så jag skall kunna riva bort den. Vilket jag inte hittar.
Det slutar med att jag står vid mitt skåp och har rivit sönder dokumentet i tusen små små bitar och är helt oförmögen att höra vilken bit som ljudet kommer ifrån.

Men vafaan det är ju väckarklockan som ringer(spelar denna tråkiga melodi), dags att vakna ufo.

Jag drömde jättekonstiga saker inatt. Så konstiga så de inte kan återges i text. Men det var en rödgrön dinosaurie med och en igentorkad flodbädd som jag och sambon gick i en evighet längs utan att komma någon vart. Talande symbolik?

Drömde någonting om Hitler igen. Alltid samma tema. Jag och Hitler är kompisar. Själsfränder. När jag vaknar känner jag saknad. Jag skulle offra hela den idag levande mänskligheten i en handvändning om det gjorde att jag fick träffa Hitler.

Jag drömde att jag begick självmord. Eller försökte åtminstone. Men vaknade innan döden inträdde. Det var så att jag var i farmors och farfars dödsbo. Skulle rensa bland deras prylar. Men så dyker farmor upp och börjar lägga sig i. - Lägg av väser jag.

Brorsan svänger in på gårdspanen och undrar när jag ska ta hand om grejerna jag har i hans bil, bla gosedjur. Jag tar grejer och kastar på marken, sliter sönder dem och skriker:
- Jag kommer inte att behöva grejer mer så ni kan skita i det! Gör er av med gvalet.

Sedan befinner jag mig inne i huset. Tydligen har jag fortfarande min samling av CD och LP där. Trodde jag hämtat dem?! Farsat börjar asgarva när han håller i en vinylsingel med Televinken och någon kärring han sjunger duett med.
- Den där är fan inte min, ylar jag. Nu är jag gråtfärdig.

- Johodå, det är det visst, säger far och garvar ännu mer.


Sedan bråkar jag lite mer med min döda farmor, vilket resulterar i att jag stampar sönder hela min CD-samling och går upp på vinden och tänker att vad fan, jag hänger mig i garderoben. Snaran var svår att få till, mina fingrar fumlar. Det känns skönt när luften börjar ta slut, men. Vaknar.

Jag drömde att jag vaknade 17:58 i ett rum vars (vita) väggar var fyllda av någons skriverier. Jag lyssnade till den koltrast som vackert sjöng när jag var barn och läste på väggarna (jag kommer inte ihåg den exakta ordalydelsen):
* Guldhamster will punish everyone who knows.
* The golden dome of DromEd Livia has returned.

Vad var det man skulle veta för att bli straffad? Jag tittade ut genom att fönster utan synligt glas och utan karmar. Utanför parkerade någon högljutt sin cykel. Solen var på väg ned. Moln färgades mörkgula. Trädens kronor avtecknade sig svarta. Allt var stilla. Jag tänkte att klockan inte kunde vara så mycket och såg en annan klocka visa något annat genom ett vertikalt galler av ljust trä.

Det första jag gjorde när jag vaknade var att kolla på klockan för att försäkra mig om att den inte var 17:58.

Det var hemskt. Jag var tvungen att ha sex med Adam Alsings look-alike. Han stönade och stånkade, svettades och fes. Ja det var helt enkelt hemskt.

Det påminner mig om när jag drömde att jag var moderat och gick omkring i vit skjorta och en rosa kashmirkofta knuten över axlarna. Den mardrömmen var i klass med drömmen i vilken jag skulle bli avrättad med giftspruta.

Jag var mycket lättad när jag vaknade.

HER-re-GUD vad jag drömde inatt!
Sov som en död timmerstock, otroligt djupt och vederkvickande. Sådär som man sov som barn, hade samma känsla i kroppen när jag vaknade, seg som sirap och lika sötsliskig.
Drömde en jättelång filmisk dröm med otrolig persongalleri bestående av hur många karaktärer som helst och mystiska omgivningar.
Men sammanhängande och begripligt, en hel story.

Orkar inte berätta och dessutom börjar handlingen blekna bort nu men det var en helt makalös dröm.
Bara så ni vet.

Och igen! En mycket märklig och sammanhängande dröm.

Från gårdagens dröm kommer jag nu ihåg en liten sekvens:
Vi (oklart vilka vi) skulle på en nattklubb som tog 700kr i inträdesavgift dit alla hippa och snygga går. Den var belägen högst upp i en skyskrapa. När vi hörde om den höga inträdesavgiften så skrattade vi, vände på klacken och gick.
Nere på gatan mötte vi horder av innefolk som var på väg till klubben. Påfallande många hade låga, rosa klackskor med en rosa skarf knuten runt vristen.
Min mamma dök också upp och berättade att hon brukar sitta på en uteservering mitt inne i stan därifrån man kunde betrakta solnedgången. Det var hennes nya stamställe. Jag fick inte följa med dit. Hon ville gå själv.

Inatt handlade drömmen bland annat om en gammal kvinna som delvis var mumifierad, huden var som grönbeige sammet och hade börjat spricka upp här och där. Mjukt, vitt bomullshår och blåa stora ögon. Hon låg växelvis på en obekväm bädd och i en vattenbassäng med grönslemmigt vatten och vi (oklart vilka) skulle ta hand om henne. Hon var väldigt krävande och besvärlig men alla behandlade henne med stor vördnad.