Skulle du njuta av att först skrubba bort igentorkade kräksrester från diverse lakan och därefter sprita händerna i tusen omgångar?
Ja, då var det verkligen njutningsfullt.
Min yngsta har en kuslig förmåga att kräkas på mig när hon kräks. Denna gång lyckades jag fånga det mesta i kudden (som fick slängas, det är inte klokt hur mycket maginnehåll en liten människa kan innehålla!) men för något år sedan hände det i tunnelbanan.
Hon satt i mitt knä och plötsligt, från ingenstans, kaskadspydde hon rakt på min tröja och på våra ben. Det var en sjö av kräks kvar när vi gick, tröjan skalade jag av mig och lämnade där, barnet mådde bra igen efter att ha tömt hela magen och log på vägen hem.