Mullenu!

Vi har varit magsjuka hela bunten, den ena mer än den andra.
Men det börjar gå över nu.

Dagsform: Hoppfull och ganska tillfreds. Ändå.

Dagsform:
Fortsatt Guillou!

Någon klåpare har lyckats leverera mitt paket till fel adress i andra änden av staden. Jag har påpekat felet och förhoppningsvis rättas det till. Annars måste jag ägna 2 timmar åt något som annars hade tagit cirkus 1 kvart: Jag får knata 5 km och sedan 5 km tillbaka bärandes på nämnda paket.

Det var märkligt.
Tänk om det finns två av dig?

Det är kallt.

Det känns som att min ryggrad ska klättra ut ur kroppen, eller explodera eller nåt. Sjukt jobbigt. Har lust att slå och hugga sönder saker, skrika grejer har jag gjort, det räcker inte. Känner mig så jävla...typ...arg och galen. En dålig dag helt enkelt. Hungrig, men när jag ska greppa kökskniven och laga mat så blir jag så arg och frustrerad att jag håller på att explodera och har lust att hugga den i mig själv typ. Allting är så jobbigt och går så långsamt. Att hata sitt tomma meningslösa innehållslösa skitliv. Inget känns tillfredsställande, allt känns frustrerande.

"There can be only one!"

Si, comprendo!

Dagsform: NJET. *spottar i snön*

Off with his heads! *chop* *chop*

Så, så. Vi syr dit dem igen.
Nu har vi inte tid med sådant trams, här ska flyttas och jobbas och städas och grejas och bråkas och målas, och tiggas pengar och packas och slängas och ringas och skrivas under, över och bredvid. Resas hit och dit och framåt och bakåt och till månen.

Är det här något man överlever?