Re: Är vissa människor immuna mot hat?
Moralkärring är jag
gärna i den här frågan.
Dessutom var det jag och ingen annan som avgjorde vem som skulle ta hand om de katter som jag tog hand om på den tiden jag sysslade med sådant. Så nog har jag bestämt över vem som ska och inte ska ha ett husdjur.
Jag upprättade ett köpekontrakt där ovanstående och en hel del annat stod att läsa och binda sig till i och med omhändertagandet.
Jag vaccinerade, öronmärkte och kastrerade alla som var tillräckligt stora för det och resten kastrerades i det nya hemmet enligt överenskommelse i kontraktet.
Dessutom lät jag
aldrig någon av katterna lämna mitt hem utan att jag själv följde med och inspekterade det nya hemmet. Det hände ett par gånger att jag åkte hem igen med katten i fråga då det nya hemmet inte motsvarade dem krav jag ställde på de nya ägarna och den miljön katten därefter skulle leva i.
Jag höll också kontakt under flera års tid med de nya hemmen och uppstod problem så var katterna alltid välkomna tillbaka. Hellre det än att de återigen hamnade ute på gatan i den misär de ursprungligen kom in ifrån.
Är man inte seriös ska man inte omplacera katter och verkligen inte på måfå föda upp kull efter kull som sedan ofrånkomligen blir hemlösa antingen under sin livsstid eller också händer det nästa generationen kattungar komna ur den felaktiga placeringen.
Det handlar om oskyldiga varelser som ska tas om hand under hela deras liv. Allt annat är fullständigt vidrigt och förkastligt.Har jag någonsin varit fanatisk över något så kan man lugnt säga att kattfrågan är nummer ett på den listan.
Med detta inte sagt något om hur du går till väga din förbannade inlindare. Linda in dig i ett lakan och rulla runt istället för att vräka ur dig otidigheter. Och gör det nu.