Jag stod i köket och bejakade mitt finländska arv och nu är min tumme en aning kortare än tidigare fast jag lyckades nog reparera den igen

Jag skäms för att jag är vegetarian. För att det är en sjukdom. Jag måste fan skärpa mig nu med offermentaliteten eller vad man ska kalla det. Håller jag på att bli ett emo?

Att vara vegetarian är väl knappast någon sjukdom. Däremot kan man bli sjuk av det om man inte fixar näringsintaget.

Jag provade helt vegetarisk kost en period, men det fungerade inte för mig, så nu trycker jag i mig animaliskt protein för min hälsas skull.

Det behöver man inte förstå. Det är ju själva grejen.

Men vi kan ju försöka tolka det: Jag tror att det är en vacker och mjukt diffus metafor för alltets/varje dags förgänglighet.

Nattform: Halskli. Klarvaken.

Instämmer. Vederkvickande med poetsjälar. Mera sådant!

Dagsform? Vem, jag? Jag är ingen.


Såg ut som något feltypat finskt ord i förstone...

Ingen tänker, alltså existerar ingen?

Nja, det kan ju finnas andra sätt att finnas på förutom att tänka.

Ja, till exempel om man inte tänker för stunden och någon finner en. Innehållslösa mekaniska djur måste på något sätt tänka i och med att de existerar. Han var förvirrad den där människan.

Det var dessutom inte menat som humor, som en del tror ibland.

Besviken.