Ser ut som en riktigt läskig granne!
Det där med att grannarna anser att hundarna stör skulle inte jag fästa mig så mycket vid. Bor man i flerfamiljshus så ingår det vissa störningsmoment, så är det bara.
Barn och hundar låter, punkt. Blir grannarna så otroligt störda av hundarna så kanske det är de som ska fundera på att flytta till en stuga i Jokkmokk.

Dagsform: Stirrig och avstängd men på gång samtidigt.

Skönt att höra att någon fler tycker att grannarna borde flytta, det är vad jag tänker också. Men, efter att jag givit bort en av mina hundar har lappen åkt ner. Så jag antar att min åtgärd godtogs av svinen. Den hunden hade en gäll röst, medans de andra två har dovare skall som nog knappt hörs särskilt mycket.

Är fortfarande rädd för grannarna dock . Orkar inte bråka just nu, känner mig hudlös. Hudlös dagsform alltså kan man säga. Det är normalt sett inte min stil att vika mig för bråkstakar, men det känns som att jag är så hotad att jag måste vara till lags.

Jag får också intrycket att dina grannar är orimliga, Sugis. Sådär orimliga som folk lätt blir mot en (eller ett par) aspergare, åtminstone tycker jag jag känner igen det.

Hudlös, jo, jag förstår det.

Jag med. Får väl duga som dagsform då. Känns så dystert ändå att den aldrig är bra.

Nej, CRA, vi har inte träffats. Jag går nästan aldrig på Vasas, tål inte akustiken där.

Och Sko-vildsvin-jord ska ge fan i att böka ner mina illusioner om folk. Det är bökigt nog ändå och jag är rökt bökling för längesen.

Nåväl, jag får väl börja besvara alla frågor med långa aspie-monologer för att kunna skilja agnarna från vetet

Jag klassificeras alltså som ett agn.
Aldrig får man vara med.

Dagsform: Urusel och lite gråtfärdig. Men det går väl över. Somliga är helt enkelt inte lämpade för förhållanden.

Huruvida du är ett agn eller ett vete har jag inte sagt något om. Jag tror snarare att vi alla lite till mans och kvinns är både agn och veten, men i olika sammanhang.

... och för den som tillfälligtvis ska ge sig ut på fiskafänge så duger för agn och bete
vad som går att nypa och krama till från en bulle av vete

... dagsform, lite sisådär
... eller vete tusan, lyckas inte den fånga

Poetiskt Asmix.

Dagsform: Ont i halsen efter en större sammandrabbning. Lite uppgiven, något frusen och allmänt uschlig.

Ska det verkligen snöa på söndag?

jag är TRÖTT.

Jävla hypomani. Sjunger finska dansbandslåtar och är helt stirrögd. Helvete, månne detta få ett slut snart.