Jag valde inte att acceptera det som skett. Därför pajade jag en dörr. Vem som har rätt har inget med vald konfliktlösningsmetod att göra. Min del i detta är att jag är ett offer som bitit tillbaka.

Du måste väl ändå någonstans långt inne förstå att en sån handling kan leda till katastrofala konsekvenser?

Från min sida finns ingen risk att gå hårdare fram än nödvändigt. Jag var helt lugn och kontrollerad under hela händelseförloppet. Det hade väl varit om C, hennes bror eller polisen gjort något överdrivet drastiskt som det hade kunnat gå illa, men det är inte mitt ansvar. Den som slår första slaget är den som har skulden.

Hon borde förstå att hennes handlingar oundvikligen leder till att alla metoder för att ställa saken till rätta prövas, en i taget, rimligast först och sen mer och mer drastiska åtgärder tills problemet är löst. Att hon fortfarande har mage att tala osanning tyder snarast på att jag borde gått hårdare fram. Det är dock en principfråga att hon skall lösa konflikten frivilligt utan fysiskt tvång, precis som det var en principfråga att jag inte spärrade mitt kreditkort utan bara sa åt henne att sluta använda det gång på gång. Hon ska göra rätt medvetet, inte för att hon aktivt hindras från att göra fel. Hade kanske inte varit lika viktigt om det inte vore för att hon ständigt hävdar att hon är förträfflig och att det är fel på alla andra.

Att hon har mage att ens begära skadestånd är så absurt att det är svårt att formulera det i ord. Hon är skyldig mig pengar. Jag är den som utsatts för den i särklass största kränkningen av alla inblandade parter. Hon har inte utsatts för någon kränkning alls eftersom det var hon som initierade konflikten och därmed har det fulla ansvaret för alla konsekvenser.

Ingen sida har yrkat på fängelse, de tycker väl jag är för galen. Jag är dock inte farlig för någon oskyldig vilket ** är.

Och om nu något katastrofalt hänt hade jag inte brytt mig. Att låta en sån här sak passera vore värre än både att dö och att döda. Vissa är födda rättshaverister. Göran Lambertz intervjuades nyligen i Jusektidningen där det framkom att det tog flera år för honom att komma över när han som sjuåring blev oskyldigt anklagad för att ha stulit godis och inte blev tagen på allvar när han försökte bevisa sin oskuld. Jag är likadan och jag tycker det borde vara normen. De som inte är rättshaverister har en kollektiv skuld för all världens orättvisa.

Lögnare ska hanteras genom att den som känner sig manad slår ihjäl dem medan övrigas låtsas som ingenting. Så sägs det att man gör i Grönland. Här sitter samma personer istället i riksdagen och i bolagsstyrelser... Och i ett litet gult hus i Kinna.

Psykopatfamiljen satt och hånskrattade under förhöret med mig förresten, när jag åtegav C egna ord från några månader tidigare. Undrar vad de skrattade åt. C vanföreställningar var roliga ibland men så skrattretande var inte just de jag berättade om. De var så rimliga att jag tidigare trodde de var sanna. Det handlade om hennes påståenden om sin egen farlighet, hennes påstådda kontakter i undre världen och sånt. Det som gjorde att det verkade nödvändigt att ta med en yxa.

De utövade makt i syfte att få dig att framstå som icke trovärdig. För att om möjligt reta dig. Så det var inga äkta skratt så som i skratta åt någonting roligt, det var hånskratt.

Pengakåta hånskratt. Psykopater älskar skadestånd och uppmärksamhet.

Jag kände en gång en mor och dotter som var psykopatiska. När flickan var i sjuårsåldern rök hon ihop med en klasskamrat som bodde på samma gata. Det resulterade i en familjefejd där både döttrarna och mammorna blev fiender för alltid. Helt stört.

Men den psykopatiska modern kunde inte tro att hennes dotter gjort någonting fel, allt var självklart den andra flickans fel . En gång sparkade den här flickan min lillebror i magen så han blev liggande ute i snön. Vi saknade honom då han dröjde kvar ute länge... Någon av mina föräldrar gick ut och letade, fann honom liggande helt likblek och chockad. Som tur var behövde han inte till sjukhus, han hade bara extremt ont. Hon var 12 och han var 7.

Det blev inte mycket till respons när min farsa ringde hem till dem och frågade vad fan deras dotter pysslade med när hon gick och sparkade ner folk hon mötte ute.

Den biten känner man ju igen... Att ljuga, bedraga och handla på andras kreditkort är inte heller någon big deal om man frågar psykopatmorsor. Finns inga ord för såna där föremåls svineri.

***Namn*** mailadress är ***E-POST*** om någon vill fråga henne varför hon blåser folk på massa pengar, använder andras kreditkort, och sen vägrar ta ansvar för det.

Modererat inlägg admin

Edit:Låser tråd då den spårat ut.
Att blanda viftande med yxa och ett överdrivet hat, tolkar jag som ett mordhot. Och det hör inte hemma på detta forum.