Vad är det för brandgula frukter vi pratar om?

Jag behöver muta någon högt uppsatt nämligen.

Det är inte så noga vilken sort; det är färgen som är viktig.

Nemo saltat sobrius!

Nja, det där stämmer inte riktigt. Om uttrycket appliceras på Jules Vernes böcker, så blir slutsatsen att Nemo dansar nykter.

Att behöva stävjas, tuktas, hädas! Att vika hädan och ge efter för overkligheten! Att inse att fisk luktar ägg! I de fall fisken bär på rom! Det är livets frukt, fastän förutan fruktan! Så jag säger i kör med mig själv: Roche Roche Roche! Att äta Iktorivil och tillika skölja fluor, viktigt var dag.

PUSS på er alla!
En bakteriebemängd, blöt, hemsk, puss.

Sugmund, ta det varsamt med Iktorivilen. Den är inte så rolig i längden har jag hört.

Tungkyssar förresten, undrade länge (läs: i många år) om man menade att kyssas med tungan eller att det helt enkelt var en benämning på en seriös kyss, liksom tung -heavy...

*slår sig för pannan*

Jao. Kram på er.

Saker som jag stod och filosoferade över i kassakön:
-Du kan ju ta och gå hem och äta din farsas bajs, din jävla rövhora!
eller, för att, mer eller mindre löst, citera X:
- Hade du tänkt frakta över fläsket denna dagen eller ska jag ringa grisbilen!?

Det är ett experiment bara. Nej rolig är den inte, det är jag benägen att hålla med om. Det är därför jag måste peppa mig till att äta den. Låtsas att jag tycker om den. Men egentligen är jag sur på den för att den inte är tillräckligt ångestdämpande.

På vad sätt är den inte rolig i längden? Jag misstänker att den kanske gör en apatisk, känslokall och i slutänden deprimerad. Men jag är inte säker. Blev så förra gången jag åt den. Men jag vet inte om den var orsaken.

Blir så less på att inga mediciner fungerar. Orka ha galopperande ångest dygnet runt liksom.

Angående iktorivilen: det du skrev plus kramper därtill. Det är ju en epilepsimedicin från början men kan alltså även utlösa kramper om man har otur.

Men har ingen egen erfarenhet så kan egentligen inte uttala mig men en nära bekant brukar få Iktorivil utskrivet. Ifs. brukar den burken försvinna spårlöst. (Ner i sopkorgen.)

Aha, men för att citera en vis person: Några ep-anfall, det tål väl en karl!