Vaknade imorse och kände på en gång att det skulle jag inte gjort, vaknat alltså,
ångest och elände, så jag lindade in mig i täcket och tryckte mig djupt ner i sängen.
Min hund han tyckte däremot att jag var tråkig så han nosade och puffade på mig,
jag tänkte en liten stund till innan jag måste upp så jag låtsades sova.
Då när jag ligger där inlindad som en kåldolme så kliver min lilla vovve(9 månader
gammal 75kg) upp och LÄGGER sig på mig, och jag kommer inte loss, dessutom
har mina fötter åkt fram och det ser ju naturligtvis det lilla livet. Han nosar på min
fot och börjar slicka på den, han stoppar stortån i munnen och börjar knapra på
den. Jag skriker av skratt för det kittlas så hemskt och jag kommer inte loss!
vovven pinnar mig ytterligare genom att noga slicka under foten, jag skriker vidare!
Till slut får jag så mycket luft att jag kan skrika GODIS! och då äntligen kliver han
ner.
Det var så härligt att efter att ha vaknat till en skitmorgon så kommer min härliga
kompis och vänder allt uppochner! Så nu är jag skyldig min lilla valpkompis en extra
lång promenad och ett gott ben! Det är han värd!