Nej.

Jag behöver verkligen inte mer obegripligheter. Tvärt om! Determinism FTW!

Respekt för det!

Min dagsform är försiktigt optimistisk. Det har jag skrivit förr. Men det stämmer igen.
Har tagit covidtest imorse, för vilken gång i ordningen under dessa två år vet jag ej.
Har även skrivit ca. en sida ny text. Tänker mig den här influensan som det som kanaliserar mitt skrivande till att bli till.
Varje bokstav och sekund räknas.

I övrigt, sedan jag införskaffade en bit Moldavit, har saker börjat hända med ännu större acceleration.

I tibetanska tempel spelar de bra musik. Påstås det.
Jag ska fixa till mig, gå till gymmet och sedan bara invänta natten. Välja outfit och ladda inför upplevelsen - the human experience.

Halva tiden har gått, andra halvan kvar på ett ungefär av den här upplevelsen. För den här gången i den här skepnaden.

(Alltså, det är nog den här musiken som talar.)

För att inte tala om 99 Hz; det är en hit. Klart bättre än 741 Hz.

Annars lyssnar jag mest på brunt brus om jag vill koppla bort.

Nysigt värre!

Någon sorts cross roads nu.
Vilken väg tar man?
Lämnar över väljandet till mitt högre jag.

Nämen.
Eller jo.

Vad valde mitt högre jag?
Alla tärningar är i luften, oklart hur och när de landar.

I hate it!

Aj!
Löv.
IT.

Lite tärningar-i-luften-känsla igen.
Spännande tider.

Hade glömt av min Moldavit.
Behöver kanske ladda den i månskenet.