Isolerad, övergiven, deppig och har spenderat största delen av dagen på att ta mig från en plats till en annan.

Seg och nere.

Håglös och rätt trött.
Borde ta en promenad till gymmet. Men de stänger snart.

Reboot!!!!

Stäng ner datorn, gör det nu.

mer nere - nerare?

Tänligen initiativlös. Det är så bekvämt under täcket. Men jag har varit både på BUP och på jobbet idag, och t.o.m lyckats träna pilates, hur nu det gick till.

Deadline. Huvudvärk. Brist på tid och ork samtidigt som jag ändå är inspirerad. Jag antar att jag efter så lång tid av hjärntrötthet helt enkelt inte är van vid att koncentrera mig så mycket. Att kunna tänka bättre slukar förvånansvärt mycket energi. Men till dem som väntar på svar från mig: jag SKALL svara. Vill svara. Lusten att vara social är större än orken och tidsutrymmet.

Jag tror att jag har träningsvärk i hjärnan...

...men det innebär att den utvecklas, right? *hoppas*

Livet går obönhörligen vidare.
Det går tydligen inte att stanna tiden.

Liljekonvaljer jao.
Aboooooo. Syrener.

Formen gör ont.