Magsjuk - och då har jag ändå haft tur (eller en enorm skicklighet
), eftersom det var nästan 15 år sedan som jag kräktes senast. Det började igårkväll med att jag kände mig alldeles uppblåst som om det bildats en massa gas, vilket brukar gå över efter ett tag, så jag gick och lade mig, men sov knappt alls och blev tvungen att ett fåtal timmar senare gå upp och snacka med gurra. Efteråt kändes det bättre, så jag kunde sova några timmar, men sedan var det dags att återigen be till porslinsguden (som tydligen gillar när man offrar sitt maginnehåll till dennes ära, vilket kan tänkas vara en underlig gud, menmen, to each its own) vid 5-tiden imorse. Jag åt en banan och några äppelbitar samt drack lite vatten och sedan sov jag bort hela förmiddagen. Alldeles nyss var det dags igen, men då kom det inget.
Att kräkas har åtminstone det positiva med sig att det känns skönare efteråt.
Jag tror att jag måste ha ätit något olämpligt, till exempel något som blitt lite väl gammalt; jag är inte helt säker på vad, men en gissning är köttfärsbiffen som jag hittade i frysen. Den kallrökta laxen som jag lyxade till mig med på frukostsmörgåsen är också en kandidat.