Min dagsform är förvirrad på ett oerhört frustrerande sätt. Jag upplever att jag fattar precis vad som skall vara kärnan i den där filosofiska artikeln som jag och min kollega skall skriva och som kommer att bli en så oerhört spännande djupdykning i vad det innebär att vara människa. Det är bara det att när jag skall få ner det på pränt så blir det smärtsamt påtagligt att jag inte riktigt har grepp om vad det är som jag fattar. Och just den upplevelsen har i sig en tydlig koppling till själva fenomenet, men på vilket sätt kan jag inte förklara utan att röra till det ännu mer. Ibland blir jag så fruktansvärt trött på mig själv och min egen hjärnas irrvägar. Och det är faktiskt precis vad artikeln skall handla om, fast inte med just mig i blickfånget då, utan demenssjuka. Skillnaden däremellan känns just nu inte alldeles klar.

Huvudvärk. Usch!

Segdegdag på jobbet, tungrodd artikelöversättning, småsnuvig, lätt muskelvärk, stel och ömmande rygg. Vill hem och dra täcket över huvudet och glömma den här dagen.... Bläääh

Aj då, det lät inget vidare, Star Rover. Krya på sig!

Min huvudvärk har lättat efter två olika värktabletter och en rejäl dos kalium. Tror att det är lakritsätande som spökar igen. Det är rena giftet för mig.

Tack, Inco!

Fan, ovanpå annat trassel så har dragit på mig nackspärr också... *suckar aningen uppgivet* Ibland önskar jag att jag kunde låta amputera bort hela den trötta, slitna medelålders kroppen och få en fräsch ditsydd istället, Ibsen gamlas ställe, för att förhoppningsvis ta hand om den nya lite bättre än den gamla... Inte så att jag aktivt missköter mig nu, sedan ett par-tre år tillbaka, men kvartsseklet dessförinnan av mer eller mindre aktivt kroppsligt förfall börjar väl ta ut sin rätt och bryter igenom nu, när jag väl försöker ta hand om mig lite bättre. Aja, världen är ett orättvist och vrångt ställe som inte garanterar en någonting annat än skatterna och döden. ^^

Nackspärr och stela ryggmuskler följer med vissa virusförkylningar, men om man väldigt ofta får den typen av inflammationer skulle jag börja misstänka något slags obalans i kroppen. Brist på något? Långvarig stress? En del hävdar att vissa livsmedel leder till inflammationer medan andra motverkar dem. Kanske kan vara värt att googla på. *hönsmammar mig*

Här står det t.ex. om inflammationsdämpande kost:
http://kjerstismatochprat.blogspot.se/2011/01/ifd-kost-liten-kostlara.html
Hur väl underbyggt det är vet jag dessvärre inte.

Jag får tacka för tipsen, kära Inco! Ska titta på dem senare, när jag orkar. Tack och lov är det inte ofta jag får nackspärr - vilket gör det desto mer irriterande att dras med endre just nu. Stel rygg: Något mer än näckspärr, dock inte jätteofta.

Mörkt om kvällarna, kronisk brist på tid och dessutom en slag diffus grundstämning på jobbet som suger musten ur mig. Tror nog mest på det där med långvarig om mild stress som största delorsak.

Jag är gravt stilnoctad så kan inte skriva vad jag vill. Eftersom det inte alls blir det jag vill utan något helt annat från hjärnans mörkaste och mest bortglömda skrymslen.
Stilnoctad så här tidigt för att det ska hinna ut ur systemet till halv sju imorgon så jag kommer upp.

Har sån skrivlust, villvillvill skriva, utan någon hänsyn tagen till skrivregler bara rakt ut från synapsrena och utsprytat på papper eller en skräm, så där så att det rinner och klibbar fast iskrivbladets grovkorniga textur, dallrande små droppad´r av blääck gliger ut i det ojämna ytan, försvinner ner i små totta hiligheter av limjära väggar, tak ovh gol, ssmåsmå rum för bläckfolket att befolka, Mammsell Bläck ta tag i sina bläckiga krinoliner och släpar de varsamt över den frasande golven, små duttar, väva linjer som hakar fast i den skrovliga textyren i arkendarrar till ovh ger ifrån sig rn fullskalig labyrintis!
Där det tidigare var ren vihtet finns nu en kakopfoni av mönster, små hmliga meddelamden, livsavgörande viskningar mellan hubentterna. Soffan hasar ner i en springa i golvet och dess tyngd river upp revan till ett hål utan slut. Där i försvinner soffan med bläck Mamsell och hov. Efteråt är golvet helt igen, bläckbarnen klottrar vidare i sina hörn och bläckpatriarkatet har lyst för en ny Bläckmammsell och den uppsluppna bläck...

kkkko0tttttt

munk.