Ja tack!

Äsch då! Glömde! Sonen tenderar att ha datorn på den lediga tiden, när jag inte jobbar, och nu är den hoppackad då den skall med till jobbet.

Idag skall jag följa sonen till skolan, jobba, ta en katt till veterinär (dags att häva ett undantag i hans försäkring), tvätta, laga kvällsmat, få son hemlevererad, bädda rent, städa och baka upp till tre sorters kakor samt skriva en liten instruktion för morgondagen.

Jag ska nog bara fila på en text om morfar och äta och sova. Barn droppar in snart och vill saker. Kanske kanske att jag masar iväg till affären lite senare. Ett första steg ut i världen efter The Cocooning.
Eventuellt skickar jag sambon istället. Jag har långt gångna planer på att antingen aldrig mer gå ut eller också först gå ut igen när det blir vår. Runt april-maj.

Jag gick ut!
Det var rätt hemskt.

Korrekt.

Här var det riktigt fint.

Jag har blivit snuvad på superhösten. Ge mig den i efterskott.

Idag ska jag till affären för att införskaffa onyttigheter. Det är trots allt fredag, påstår ett barn här.
Och sedan borde jag givetvis sitta och skriva minnesvärda saker men inspirationen tryter. Deadline närmar sig.
Jag borde ha gått med till gymmet idag. För mer inspiration eller bara som distraktion. Men å andra sidan har jag superstädat och sitter nu i ett ganska så skinande rent kök. Det blänker om väggar, dock inte tak.

...skriva vidare.
Det är fredag igen men det struntar jag i. Julpyntet är uppe sedan igår och vi till och med tände adventstjärnan utan att alls bry oss om traditioner och utan att oroa oss för grannars spott och spe. Vi tänker även låta pyntet vara kvar ända till april.

Eller så får vi se.

Spott och spe
och så får vi se.

Julrim.

...tillaga något av en påse potatis.


Plötsligt kom jag på att jag visst är riktigt fattig i tre veckor framåt. Hade förträngt det helt.