No offense, men jag kanske inte sätter mitt största hopp just till ölgudarna.
Men det fick mig i alla fall att le.
Det har inte givits upp om möjlig anställning i alla fall. Processen har inte avbrutits. Och min forskningsledare är mån om att höra efter hur jag mår.
Jag har något slags kraftig smärtreaktion idag. Det var nog inte så klokt att bära 15kg kattsand på huvudet, så här i eftertankens kranka blekhet. Kanske särskilt inte efter att ha böjt ryggraden lite överoptimistisk mycket OCH glömt att ta mitt tillskott av lysin i flera dagar. Dessutom har jag en tendens att somatisera stress. Och så var jag uppe i varv inatt och kunde inte sova. Tog nog ritalinet för sent på dagen igår, eftersom jag var för trött på morgonen för att börja med dagens doser i tid. Och så fick jag något slags energikick efter yogan, när darrigheten hade släppt. AJ vad det gör ont! Har tagit både Ipren och Alvedon nu samt proppat i mig lysin och vilat. Det märkliga är att jag inte är ett dugg stel, snarare väldigt rörlig. Det bränner som eld. Märklig smärta.
Jag är OK, faktiskt, under omständigheterna. Det är tufft med ovissheten och mina egna begränsningar i och med min känslighet, men jag tror att jag givet de förutsättningarna befinner mig i något slags sund balans mellan konstruktivt tänkande, sorg och acceptans.