Varför drömmer man något så sjukt??? Något som var påtagligt i drömmen var känslan av att inte ha kontroll över min kropp. Den lydde inte alls. Det är något jag ofta drömmer när jag känner att jag har tagit mig vatten över huvudet på något sätt, att jag inte har kontroll utan är utlämnad till hur jag tas emot av andra. Ofta har jag då den där sjukdomen när man tappar balansen, eller så har jag blivit drogad, eller så har jag av egen förskyllan hamnat i sådant tillstånd. Men just inatt så kan det ha varit så att jag var på gränsen till vakenhet medan min kropp fortfarande var paralyserad (jag har ett vagt minne av det), och att det tillsammans med min sprängande huvudvärk och det medföljande illamåendet gav en så vidrig mardröm.

Jag misstänker starkt att jag glömde att ta mina antidepp igår också, och eftersom jag går på maxdosen lär det väl bli snurrigt värre bland synapserna då.

Talande katt inatt igen. Den här, som såg ut som en snöleopard i pälsen, undrade om hon var jobbig. Hon hoppade upp på mig när jag försökte sova, och hon var ganska tung, men jag tyckte inte att hon var jobbig. Och inte de andra sjuttioelva katterna heller. Men när de förvandlade sig till människor och ville släppa lös väldigt små djur ur något terrarium sade jag faktiskt ifrån eftersom risken fanns att jag skulle trampa på dem när jag gick upp eller rentav klia sönder dem om de satt på mig.

Och så drömde jag om mobbing och om en buss jag höll på att missa och om mobbing på bussen. Till slut sade jag ifrån till en av de elakaste och frågade vad hon fick ut av att vara så elak. Minns inte vad hon svarade, men jag minns att jag plötsligt såg hur sliten och äcklig den där fasade var och hur död och blasé hon var bakom den och kände att jag tyckte synd om dem, hela bunten.

Jag drömde att jag var ute och tog hittaut.nu-kontroller samtidigt som jag passade på att leta efter något specifikt [som jag inte kommer ihåg vad det var] i olika vattendrag (bäckar, åar etc...) och hamnade vid ett tillfälle på en liten sidogata (till en större, ganska trafikerad väg) med fina villor längsmed. Jag tog kontrollen, som var placerad närmast infarten, och sprang sedan till slutet av gatan där jag såg att det fanns en fors, men när jag kom fram såg jag att jag misstagit mig (det jag trodde var det jag letade efter var bara en detalj i den närmsta villans fasad). Jag gick vidare mot forsen, vilket var detsamma som att ta sig in i villan och in i ett tomt sovrum, via en salong och en korridor; då visste jag att jag var framme. På väg ut igen insåg jag att jag inte fick bli upptäckt av de som bodde i villan, men nu var de på väg att vakna och jag visste inte riktigt var de befann sig och blev nervös och smög tillbaka försiktigt, men när jag närmar mig utgången kommer en hel familj ut i köket en trappa ner (köket har dubbel takhöjd och tar alltså upp två våningar i höjd, så att jag kan se ner i köket från övervåningen, via trappor i 2 avsatser (utgången befinner sig på trefjärdedels våning med en trappa från köket och en vidare upp mot övervåningen där jag befinner mig). De har ännu inte sett mig, men plötsligt befinner sig herrn i huset precis framför mig och börjar boxa mig i ansiktet. På grund av detta blir jag tvungen att skära halsen av hela familjen (för att undanröja alla vittnen), vilket jag gör, men de är nu alla utklädda till ett operationsteam på ett sjukhus. Sedan tas jag tillbaka till spelmenyn: Min status visas som "Ocar II" (statusen var ursprungligen "Oscar II" och en bokstav tas bort för varje misstag). Jag får inte full poäng för kreativitet, vilket grämer mig ("Jag skulle förstås ha tagit mig ut via balkongen utanför det tomma sovrummet.").

Jag drömde att jag var ihop med en viss skådespelerska (svart hår, blek hy, dunkla ögon), vars namn jag inte kommer ihåg just nu. Vi var ute och körde bil med henne vid ratten, hon tillverkade vaser av äggvita och vid ett tillfälle hade hon stel, avvisande blick (ungefär som en skyltdocka). När jag vaknade var jag mallig, men efter några sekunder insåg jag att det inte var sant och då blev jag besviken.

Jag drömde att jag körde gaffeltruck på ett lager: Jag hade själv byggt den i naturlig storlek av robotlego. Jag fjärrstyrde den, men tappade kontrollen och trucken for iväg, men som tur var gick inget sönder och jag hann återställa ordningen innan någon märkte något.

Jag drömde att jag var förföljd av en familj som bodde i byn där jag växte upp. Jag tror inte att de ville ha ihjäl mig, men de ville sätta dit mig på något sätt. Jag höll mig undan. Vid ett tillfälle besökte jag ett bad med individuella badbassänger och det var något speciellt med vattnet där som gjorde att man kunde andas under detsamma. Plötsligt dök mina förföljare upp och jag gömde mig under vattnet i min lilla bassäng tills de passerat. När jag kommer upp igen sitter de vid ett bord längst in i lokalen (i badets restaurangdel).

Jag drömde att ozonskiktet blivit så uttunnat att utomhusvistelser i dagsljus var förenade med livsfara. Det som bekymrade mig mest i drömmen var dock att det bara fanns sverigedemokratsmuggar tillgängliga till fikat.

Då slapp du kanske litet UV-ljus också.


Med SD-muggar? *ryser*

Häromdagen var det något om en livshotande och extremt smittsam pandemi som involverade parasiterande maskar, och något slags underground-rörelse som typ kokade egen sylt (?).

Apokalypsen och prioriteringar med konstiga proportioner tycks vara ett återkommande tema, vad man nu kan dra för slutsatser av det...

I nattens dröm återkom också det gamla vanliga temat med diffusa gränser. Jag bodde på något ställe där ens inglasade altan vette mot grannarnas inglasade altaner i något slags intrikat sicksackmönster med maximal insyn. Eftersom mina fönster dessutom vette mot andras altaner, var det inte helt lätt ens att identifiera vilket av uterummen som var mitt.