Re: Tråden för oss naturintresserade
Nja, det beror på vad du syftar på. Vissa arter är bra på att hålla andra artfränder borta från det substrat de lever på. T.ex. rotticka på gran, som snabbt och effektivt tar över ett träd och sedan använder de giftiga nedbrytningsämnena från ligninet för att hålla andra rottickemycel och andra svampar borta. Ett annat exempel är världens största organism, honungsskivlingen, där en klon visade sig ha lagt beslag på en yta på över 600 ha (motsvarar ca. 1200 fotbollsplaner; den beräknas väga runt 30 ton, vilket motsvarar vikten på en fullvuxen blåval) i skogarna på gränsen mellan USA och Kanada.
Men andra svampar är sämre konkurrenter eller kräver inte så mycket yta i substratet p.g.a. att de framför allt sprids via sporer och inte växer vegetativt, t.ex. rostsvampar och mögelsvampar, eller är encelliga, t.ex. jästsvampar. Då kan flera individer samsas på ett enda tallbarr. På snittytan i ved och på barr kan man ofta se mörka linjer som delar av substratet. De är spåren efter svampar som har mötts i en kamp som slutat oavgjort, och där båda har byggt en gränslinje av mycel och en uppsjö utsöndrade kemikalier. I vissa fall, t.ex. på barr, gör varje individ ett litet "rum" åt sig och bildar interaktionslinjer utan att ha interagerat med någon annan svamp.
Om du däremot hittar ett kantarellställe i skogen, så är det rimligt att anta att fruktkroppar som växer nära varandra, i klunga, kommer från samma mycel. Däremot är det svårt att avgöra om två grupper av kantarellfruktkroppar som ligger nära varandra härrör från samma individ eller två (el. flera) andra individer. För det måste man ta till DNA-jämförelser.
Problemet blir att många svampar kan föröka sig utan att bilda sexuella sporer (sporer som innehåller DNA från två olika genetiska individer) och alltså sprida sig genom kloning. I exemplet med honungsskivlingen ovan är det sannolikt att hela mycelet visserligen delar exakt samma DNA, men att det under tidens gång har fraktionerats (p.g.a. torka, översvämningar, vägbyggen etc.) och därför består av en bamsestor
genet (genetiskt enhetlig samling; t.ex. alla veteplantor på en åker) som i sin tur är uppdelad i massor av
rameter (klonens "individer"; t.ex. varje enskild veteplanta på samma åker). Individbegreppet är på ett sätt komplicerat när det rör organismer som bildar kloner.