Söndagshelvete.

Fan så jag hatar folk.

Jag skulle nog inte orka gå omkring och hata så där, ens om jag försökte - vad jag nu skulle göra det för. Jag fattar inte grejen med det.

Det finns inget att välja på. Folk är fullständigt dumma i huvudet och beter sig därefter.

Som man kunde ha skämtat i en annan tid eller kanske med svart humor nu: Man eska äleska sin nästa. Jå går ot, jå liftär på chatet får ala.

Älskad just för att jag är den knäppskalle jag är, inte trots det.

Med två tuttar och en fitta kommer man långt.
*morgonsur*

Så länge man inte vill göra karriär då...

För mig duger det inte om någon gillar mig för att jag har två tuttar och fitta, sörru. Men det är en fördel om personen i fråga inte tycker att det är osmakligt att jag har tuttar och fitta, förstås. Personen får gärna dyrka mina tuttar och min fitta, vad mig anbelangar, bara hen uppskattar min person än mer. Det senare är essentiellt. Jag vill vara älskad för mina egenheter. Jag är själv en sucker för charmiga egenheter.

Papperslös och fasen så frustrerad över hur svårt det är att komma ur det tillståndet utan att behöva ruinera min stackars hårt arbetande bror.

De har räknat ut att jag bör kunna ta mig "dit" snabbt fram och tillbaka med bil. Right. Hade jag körkort skulle jag knappast sakna giltig identitetshandling. Och "dit" är antingen en annan ort än min brors hem- och arbetsort eller så är det en ort utan polismyndighet på plats för att skaffa passeländet. Dessutom undrar jag om inte den tidsplanering de föreslår skulle innebära anstiftan till brott även om jag hade haft körkort, med tanke på hastighetsbegränsningar.