Det räcker att en text handlar om svarta hål för att tiden ska böjas. Eller man själv (ska bli galen).

Spaghettimonstret står det också om. Att jag inte har tänkt på det förut. Det finns på väg in i det svarta hålet förstås. Och vi lever i ett. Så åtminstone den guden finns på riktigt. Eller de gudarna, för var och en av oss lär väl ha varit ett spaghettimonster när vi var på väg in hit. Förklarar också varför man blir så uppfuckad som aspergare, för det kosmiska storköket har ju säkert aldrig hört talas om glutenfri spaghetti. Och så uppfuckad som icke aspergare, för Barilla är ju homofobt.

Kanada bevisar att det var mitten av januari 2013 som jag såg den här filmen. Det var under senare halvan som jag logga ut.

Till att börja med vill jag inte ha med tidningar att göra. Sedan borde jag gå tillbaka dit. Det var en bra ide, men jag måste tillbaka innan träden har löv. Vilket dom hade den 28 april 2013.

Förövrigt... Jag har planer för den 7 mars. Eftersom jag är månadstokig får jag väl ta ett tidigare beprövat sätt. Den 9 april väntade jag bok. Och film. Speaking of which, jag var utloggad. Och jag vill inte ha med tidningar att göra. Dessutom, efter min lyckade shoppingtur 10 minuter före stängningsdags i somras gick jag inte genom gamla stan även om det varit kortast. Och att jag inte gick genom gamla stan betyder att jag tog den andra vägen. Inte samma sida av gatan som posten är på. Och jag har faktiskt en vettig orsak till att ha tagit den vägen.

För den delen är det ingen tillfällighet att jag tog upp platsen som gav namn åt det området. Är alltså juli-tokig. Dessutom är det tydligen någon prisnominering på gång. Jag är allergisk mot den 19 mars. Inte nu för att den 28 april får så höga poäng heller. Förutom ungen som ville ha vatten, gillar den ungen. Hittade min avreagering från i somras för någon dag sedan. STOPIT-inlägget alltså. Och det var en bra ide att logga ut, men jag kan inte ta risken och genomföra den där uridiotiska planen från i förrgår.

Det är åtminstone inte den 9e... Allt jag har att säga... Det hade just varit lyckat.

History doesn't repeat itself, it rhymes. And I just found the one rhyme I like.

Det där tror jag inte är nonsens, snarare en väldigt träffande beskrivning av sakernas tillstånd.

Jag tror nog jag håller med där.

Och jag har just spenderat ungefär 24 timmar utan "7 är ett magiskt tal"-syndromet.

Kanske mitt förra inlägg inte höll den vanliga nonsensmängden... Öppnade den här tråden av gammal vana när jag hade något att säga som varken handlade om magiska tal, rävar, avreageringar, något begripligt om min dag eller taNTer.

Jag skall nog börja leva som en riktigt from, blid och kysk flicka. Detta för att jag inte tror att köttslig njutning är bra för den fysiska hälsan i långa loppet. Istället skall jag börja ägna mig åt qi-gong, gong gong-spelning och gång (sporten). För att uppnå snabbast möjliga gångfart krävs anabola, bira och Mao Tse-Tung. GASA!!!

... Nanjing.