Tack
läste ju att du nu är sjukskriven så jag passar här meddetsamma på att önska dig detsamma
ta väl hand om din hälsa nu.
Tack
*yrar* Här något om: Så rätt "tou rätt" så,
tänkte inte på det... När jag då frågat mig själv; vilka av
snorungarna som är hemma i stallet...?
Dissociationen som ett brev på posten, blev ju till ett faktum då några av ungarna pga vanvård gett sig på rymmen emedan några av de ännu hemmavarande
(som jag dock inte kände igen i deras påstådda försummelse, påstådda då jag ju tvinnar örontops av deras navelludd) hade påbörjat den pappersinsamling som nu resulterat i den arme av papier-masche skulpturer som invaderar min tillvaro...
Så hemma hos mig låtsas vi pyssla om oss allihopa såväl hittade som påhittade med en för dagen passande derealisation att dramatisera med pseudoläkerier i brist på bättre förstånd och analys. *yrar*.
Vill ju inte framställa mig som kverulant men gör det ändå, och gör det för att det är så förbannat trist att vara förkyld trots att det egentligen inte innebär annat för mig än en liten förskjutning av mina intellektuella förmågor, alltså det är förspänt på det sättet att det egentligen inte drabbar mig själv värre än så.
Hösten synkoperar vackert med grådis och regn, tillochmed hunden tycker det är mysigt med hussens inaktiverade aktiviteter varav inget behövts ställas in då de heller endast varit så enkla tidsfördriv...
db *snörvlar* i den varma soppan.
Editerar: Med att min här ovanstående "splittrat" skrivna text inte är till min avsikt att raljera förminska eller förväxla med något av det i verkligheten förekommande fall av svår karaktär, jag är inte påläst i ämnet men försöker att för mig själv söka ett sammanhang med mina egna exempel av min "tankeflykt"... och; jo jag ska lyssna till ungarna i mitt inre lite mer!