Re: Aschbergs HAR med neanderthalargener att göra!
Neandersommarprat:
http://www.dn.se/nyheter/vetenskap/svante-paabo-andrade-bilden-av-manniskans-historia/Genetikern Svante Pääbo, som kartlade neandertalarnas arvsmassa, är värd för dagens Sommar i P1. I dag kommer även hans bok ”Neandertalmänniskan. På spaning efter försvunna gener” ut på svenska.
Det började med en bit kalvlever som Svante Pääbo som ung doktorand torkade i smyg i en ugn på forskningslabbet i Uppsala för att undersöka om dna kan finnas bevarat i gamla egyptiska mumier. 30 år senare fick hans forskarteam i Leipzig i Tyskland fram hela arvsmassan för neandertalarna ur 38.000 år gamla ben, och ändrade bilden av människans utveckling. De kunde visa att våra förfäder fick barn med neandertalarna, och att alla människor utanför Afrika bär på spår av det i vårt dna. Dessutom upptäckte de att ett fingerben upphittat i en grotta i Sibirien kommer från en tidigare helt okänd människoart: denisovamänniskan.
Svante Pääbo beskriver hela resan i sin bok.
Syftar boktiteln ”Neandertalmänniskan” på dig själv?
– Ja. På engelska heter den ”Neanderthal man”. Det är ju lite sexistiskt, om man så vill. Men jag syftar på mig själv. Undertiteln anspelar lite på Proust och ”På spaning efter den tid som flytt”.
Vilket av dina vetenskapliga resultat rankar du själv högst?
– Att vi nu har en högkvalitativ version av nästan hela neandertalarnas arvsmassa kommer att vara värdefullt för många forskare för all framtid. Det är väldigt tillfredsställande att andra redan har använt det, till exempel för att visa att en riskvariant för typ-2-diabetes i Asien och Amerika kommer från neandertalare, och att anpassning till hög höjd hos tibetaner kommer från denisovanerna.
Vad är den viktigaste frågan du vill ha svar på?
– Mest fundamentalt för mig är att förstå vad det är som har öppnat möjligheterna för den moderna människan. Just nu undersöker vi en del av de genetiska förändringar som finns hos alla nu levande människor men där neandertalarna ser ut som schimpanser och gorillor. Det är lite över 30.000 förändringar. Vi skulle vilja hitta dem som har avgörande betydelse för att människans historia har blivit så speciell jämförd med neandertalarnas och alla andra utdöda människoformers. Vi är nästan sju miljarder människor, de var några tusen, och vi har utvecklat helt unik teknik och kultur. Någonstans finns det kanske en komponent i vår biologi som kan förklara åtminstone en del av detta.
Vad kommer ditt sommarprogram att handla om?
– Det blir ungefär två lika stora delar: vetenskap och så en mer personlig del, bland annat om min mamma dog förra året, och min och – som jag tror – mångas förmåga att förälska sig i både kvinnor och män.
