|
Visa obesvarade inlägg | Visa aktiva trådar
Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1
| Författare |
Meddelande |
|
Inaktiv forummedlem
Medlem
|
 Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 Fisk! Fisk!
|
| 12 juli 2011, 16:54 |
|
|
|
CodeRedAlert
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 Nu är du bara oförskämd!
Kan du vara själv.
|
| 13 juli 2011, 00:27 |
|
|
|
Inaktiv forummedlem
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 Nej, för detta är en tråd för ticks, inte en tråd för argumentation.
Men nu argumenterar jag ju själv! Oj! Oj!
|
| 13 juli 2011, 01:53 |
|
|
|
nallen
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 VARG!
|
| 13 juli 2011, 13:52 |
|
|
|
CodeRedAlert
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 Järnspikar.
|
| 13 juli 2011, 14:10 |
|
|
|
Inaktiv forummedlem
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1
|
| 17 juli 2011, 17:47 |
|
|
|
Inaktiv forummedlem
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 Aaaaa! Aaaaaj! Waaaaaa!
|
| 1 augusti 2011, 13:22 |
|
|
|
Ufo
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 BAJS
|
| 4 augusti 2011, 00:09 |
|
|
|
Zombie
Moderator
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 af järn eller annan metall tillverkad ten, af sedd att drifvas igenom två (eller flera) föremål (t. ex. bräder) och sålunda fästa dem vid hvarandra eller att, inslagen i en vägg e. d., tjäna till att hänga föremål (kläder, taflor o. d.) på. Under medeltiden funnos särskilda skrån för tillverkning af spik. Gamla kända platser för spiksmide äro Schmalkalden i Tyskland och Birmingham i England. Efter tillverkningssättet brukar man skilja mellan smidd spik, klippspik, trådspik och gjuten spik. Smidd spik, numera sällan förekommande, tillverkas antingen för hand eller i maskin. I förra fallet utsmides det fyrkantiga ämnesjärnet öfver städet, med ansatsen för hufvudet formad mot städkanten, därefter afhugges ämnet Öfver en i städet insatt huggtand, och slutligen formas hufvudet i sänke, s. k. nageldorn, vanligen försedd med flera hål för olika groflekar. I senare fallet används antingen spikhammare eller spårvalsverk, det senare med periodiskt återkommande urtagningar i spåret för hufvudenas bildande (t. ex. för rälsspik). Spikhammaren är en liten stjärthammare (se Hammare 1) af 5-7 kg. vikt och med en hastighet af minst 300 slag i minuten. Den är vanligen försedd med korspen, d. v. s. att såväl hammarens pen som städet ha formen af ett T, så att smeden, som sitter framför hammaren, kan bekvämt såväl tvärräcka spikämnet på den ena sidoarmen som släta det på långpenen, ä... ....af järn eller annan metall tillverkad ten, af sedd att drifvas igenom två (eller flera) föremål (t. ex. bräder) och sålunda fästa dem vid hvarandra eller att, inslagen i en vägg e. d., tjäna till att hänga föremål (kläder, taflor o. d.) på. Under medeltiden funnos särskilda skrån för tillverkning af spik. Gamla kända platser för spiksmide äro Schmalkalden i Tyskland och Birmingham i England. Efter tillverkningssättet brukar man skilja mellan smidd spik, klippspik, trådspik och gjuten spik. Smidd spik, numera sällan förekommande, tillverkas antingen för hand eller i maskin. I förra fallet utsmides det fyrkantiga ämnesjärnet öfver städet, med ansatsen för hufvudet formad mot städkanten, därefter afhugges ämnet Öfver en i städet insatt huggtand, och slutligen formas hufvudet i sänke, s. k. nageldorn, vanligen försedd med flera hål för olika groflekar. I senare fallet används antingen spikhammare eller spårvalsverk, det senare med periodiskt återkommande urtagningar i spåret för hufvudenas bildande (t. ex. för rälsspik). Spikhammaren är en liten stjärthammare (se Hammare 1) af 5-7 kg. vikt och med en hastighet af minst 300 slag i minuten. Den är vanligen försedd med korspen, d. v. s. att såväl hammarens pen som städet ha formen af ett T, så att smeden, som sitter framför hammaren, kan bekvämt såväl tvärräcka spikämnet på den ena sidoarmen som släta det på långpenen, ä... ....af järn eller annan metall tillverkad ten, af sedd att drifvas igenom två (eller flera) föremål (t. ex. bräder) och sålunda fästa dem vid hvarandra eller att, inslagen i en vägg e. d., tjäna till att hänga föremål (kläder, taflor o. d.) på. Under medeltiden funnos särskilda skrån för tillverkning af spik. Gamla kända platser för spiksmide äro Schmalkalden i Tyskland och Birmingham i England. Efter tillverkningssättet brukar man skilja mellan smidd spik, klippspik, trådspik och gjuten spik. Smidd spik, numera sällan förekommande, tillverkas antingen för hand eller i maskin. I förra fallet utsmides det fyrkantiga ämnesjärnet öfver städet, med ansatsen för hufvudet formad mot städkanten, därefter afhugges ämnet Öfver en i städet insatt huggtand, och slutligen formas hufvudet i sänke, s. k. nageldorn, vanligen försedd med flera hål för olika groflekar. I senare fallet används antingen spikhammare eller spårvalsverk, det senare med periodiskt återkommande urtagningar i spåret för hufvudenas bildande (t. ex. för rälsspik). Spikhammaren är en liten stjärthammare (se Hammare 1) af 5-7 kg. vikt och med en hastighet af minst 300 slag i minuten. Den är vanligen försedd med korspen, d. v. s. att såväl hammarens pen som städet ha formen af ett T, så att smeden, som sitter framför hammaren, kan bekvämt såväl tvärräcka spikämnet på den ena sidoarmen som släta det på långpenen, ä... ....af järn eller annan metall tillverkad ten, af sedd att drifvas igenom två (eller flera) föremål (t. ex. bräder) och sålunda fästa dem vid hvarandra eller att, inslagen i en vägg e. d., tjäna till att hänga föremål (kläder, taflor o. d.) på. Under medeltiden funnos särskilda skrån för tillverkning af spik. Gamla kända platser för spiksmide äro Schmalkalden i Tyskland och Birmingham i England. Efter tillverkningssättet brukar man skilja mellan smidd spik, klippspik, trådspik och gjuten spik. Smidd spik, numera sällan förekommande, tillverkas antingen för hand eller i maskin. I förra fallet utsmides det fyrkantiga ämnesjärnet öfver städet, med ansatsen för hufvudet formad mot städkanten, därefter afhugges ämnet Öfver en i städet insatt huggtand, och slutligen formas hufvudet i sänke, s. k. nageldorn, vanligen försedd med flera hål för olika groflekar. I senare fallet används antingen spikhammare eller spårvalsverk, det senare med periodiskt återkommande urtagningar i spåret för hufvudenas bildande (t. ex. för rälsspik). Spikhammaren är en liten stjärthammare (se Hammare 1) af 5-7 kg. vikt och med en hastighet af minst 300 slag i minuten. Den är vanligen försedd med korspen, d. v. s. att såväl hammarens pen som städet ha formen af ett T, så att smeden, som sitter framför hammaren, kan bekvämt såväl tvärräcka spikämnet på den ena sidoarmen som släta det på långpenen, ä... ....http://www.aspergerforum.se/:-)135
|
| 4 augusti 2011, 00:40 |
|
|
|
Schueberird
Medlem
|
Re: Den stora tråden där vi får verbala tics, del 1 wekka wekka wekka wekka wekka
|
| 7 augusti 2011, 15:49 |
|
|
Som gäst saknar du privilegier. |
|
