Det låter tjusigare än vad det är, CRA.

...men jag är väldigt stolt och tacksam över att ha kommit över den fruktansvärda fobi jag har haft sedan barnsben för att just hålla föredrag. Jag kan inte föreställa mig att någon människa i hela världen har haft större skräck för det än jag. Därför känns det så bra att kunna skriva nu att jag faktiskt gör det i mitt yrke, och att folk bjuder in mig för att göra det. De var t.o.m. beredda att betala mig 5000 kr för det, förutom resan och maten och blommorna, men det fick de inte.

Du skulle ha tagit emot pengarna.

Jag skrev något annat också som försvann genom en mystisk knapptryckning men det gick ut på att du borde vara mer stolt över det du gör och dig i förhållande till det. Det är ju du som presterar. Inte din moster.

Något sådant.
Nu sova.

Jag behövde inte ta tjänstledigt för att göra det, utan kunde göra det på betald arbetstid. Men de tvingade i princip på mig 500 kr, som jag fick skriva under på att jag tagit emot. Kanske skriver de dit en nolla i efterhand för sin redovisning, för att kunna kvittera ut 5000 i ersättning från vilka det nu är som de äskat pengar från... Hoppas nästan det. De kan ju göra mycket gott för de pengarna.

Tack, CRA! Känner mig dock mest som en bluff som de när som helst kommer att avslöja och avfärda och håna så som folk alltid gjorde förr. Självföraktet är segt hos delar av mig som inte kan fatta att den tiden är över nu.

Ojdå. Här har det hänt större saker än jag i min stress och trötthet först insåg.


Ja, sannerligen. Men du jobbar ju med det. Man blir litet röd när man spänner musklerna.

Jag tror det är en förmån att ha en så insiktsfull och skärpt person som föreläsare.

För den delen tror jag du också kan göra mycket gott för femtusen kronor. Till och med om du lägger dem på dig och de dina, faktiskt. Just saying.

Av någon märklig anledning har jag vaknat.

Jag har också vaknat fast i mitt fall vet jag både varför och hur: genom alarm på mobilen (snooze tills alla nästan blev försenade) och anledningen till uppvaknandet var att barn behöver skrämmas iväg till skolan.

I skolan fick minstingen mycket beröm. Hon är väldans ambitiös och begåvad i språk och matte, på tredjeklassarnas nivå eller tom. därutöver. När vi precis kom till skolan imorse och skulle gå in så frågade hon "Mamma, tycker du att jag är en plugghäst?".


Inco: Du är väldigt autentiskt högpresterande. Inte en bluff.

Idag har jag fiskat.
Efter några timmar så ser jag ett stim småglin under ytan och tänker -"Wow - dom skall jag ha i akvariet".
Plockar upp kastnätet lite snabbt och skickar iväg det, det vecklar ut sig fint över stimmet och då ser jag två pålar som sticker upp från botten.
Vilket gör att nätet inte går att dra upp, så jag måste hoppa i för att lossa det.

Så det blev ingen fisk idag heller, men jag fick mig ett dopp iallafall.

Idag var jag på Nada( öronakupunktur) .
Jag och ufo hänger ju på samma place ! En del hänger på pubbar, café opera, barer men vi är ju inte som andra
Så vi föredrar att hänga på rehab och apotek .
Vi har samma häxdoktor, jag hörde min terapeft och kollegan prata om hur datakunnig han var ( INTE).
Så varje gång han skulle använda datorn behövde han hjälp.
De verkade tycka han var trevlig för att vara medicinman från Danmark ,
Men de stog och fnissade i kopiator rummet vem som skulle ha tur eller otur och få hjälpa honom med datorn.
Min terapeft log och sa lugnande till mig jag hjälper till så din sjukskrivning blir rätt.
Ja är det inte stafetläkare från Polen ( hon skulle platsa och heta isjungfrun) och en härlig dansk, kunnig i allt utom datorer. Men verkade i alla fall vara en varm och mänsklig person.
Nada'n idag gick bra! Grät inte lika mycket! Idag var jag mest arg på mina jävla föräldrar.
Att de struntar i mig är en sak, men att de struntar i mina barn det är riktigt dåligt.
Det sörjer jag över att deras släkt sviker dem.
Sov gott vänner!

Jag börjar bli riktigt riktigt nyfiken på den där öronakupunkturen.

Brukar ni hänga i hälsokostbutiker också? Nu på sistone har jag fått hålla igen med utgifterna, men innan är jag nästan hundra på att jag var den lokala Life-butikens bästa kund.

Jag har testat två avslappningsövningar från dissociationsboken tillsammans med min son, så'na där som man skall föreställa sig en massa saker i. Han är ju helt enastående bra på det! Han låg hela tiden steget före, började på eget bevåg med nästa del i övningen innan jag hunnit komma till instruktionerna. Ungen har ju helt fullt av inre trygga, läkande platser, sinnrikt utformade för varje tänkbart behov! Han tycks ha en fantastisk direktkontakt med en inre källa till kreativitet, kraft och levnadsvisdom.
Min unge!