Kommit på en bra metafor för min text.

Texten handlar om desorientering vid demens och platser som arenor för moraliskt aktörskap. Demensboendet är i flera avseenden begränsat som en sådan arena, både p.g.a. demensen och p.g.a. boendets rutiner. Jag läser just nu en artikel som handlar om äldreboendets (inte specifikt demens-) rutiner som en arena för aktörskap i vidare bemärkelse; den tar upp hur rutinerna utgör en repertoar som de boende använder aktivt i sitt aktörskap men samtidigt reproducerar, då de investerar mycket av sin identitet i att positionera sig själva som aktörer (lite förenklat uttryckt) även i de fall då spelplanen inte är helt väl matchad med det aktörskap de helst skulle önska. Jag tänker att man investerar i de rutiner som finns. De är vad man har att spela med, och då gör man det. Man kan inte spela alfapet på en chackplan. Men man kan spela chack mer eller mindre medvetet - om man kan reglerna. På ett demensboende råder ibland oklarhet om hur spelplanen ser ut och vilka reglerna är.

Tvättat sängkläder.

Jo det är mycket nice! jag ska börja jag med , då kan vi tävla vem som har snyggast tvätt bräde mage.

Sötnosar

Tack kullan! den enda träning jag gjort idag är att man inte ska glömma stänga korken på olje flaskan.
Nästan en hel liter på bänk, saker, luckor, golv.
Undrar om jag ska ringa kust räddningen, de har väl erfarenhet av olje utsläpp.
Suck suck! Stackars mig

Grattis , vill du bolla idéer med mig, jag jobbar med dementa. Skicka pm om du har lust. Kram

Jag har gömt mig för grannfrun igen, hon såg mig visserligen men jag tog en annan väg och låtsades som ingenting, sedan har jag blivit utstirrad av en man på busstationen som sedan följde efter mig in i en matbutik och försökte få ögonkontakt. Väl hemma blev jag överfallen av mannen som bor här och insläpad i sovrummet - det är nog ägglossningstider igen.

Sedan har jag sovit och drömt någon sorts semimardrömmar relaterade till detta forum, motvilligt gått upp efter att med vilje ha missat ett möte och låtsats att inte höra mobilen när den ringde. Nu planerar jag att faktiskt skolka från föräldramötet, eftersom det viktigaste ändå skrivs ned på skolwebben efteråt.

Istället hoppas jag på att orka ta en löprunda och sedan lyckas somna i kristlig tid så dygnsrytmen rättas till.

Legat på en madrass i vardagsrummet och varit jävligt deppig.

Stackars liten!

...