Min långbenta nätlösa badrumsspindel har verkligen bestämt sig för att den bor på en specifik del av min roströda ylletröja. Den återkommer dit gång på gång. Och färgen klär den. Undrar om den vet om det? Bra kamouflage kanske?

Åkte förbi en konstgjord damm tidigare idag och såg plötsligt hur det sprattlade till bland nedfallna löv och annat skräp som låg i det grunda vattnet. Precis innan bussen svängde in bakom en husknut hann jag se att det var fiskar som låg på sidan i det grunda vattnet och kämpade för sina liv.
Hur kan de tömma en damm utan att ta reda på fiskarna först?
Eller åtminstone titta efter om det syns fisk i dammen...de var nog ditforslade av någon annan än kommunen.

Åh fy, va' hemskt! Stackars fiskar!

Mm, och inte nog med det. Den allra sista skymten var av en tonårig kille, med ett gäng andra efter sig, som gick fram till en av fiskarna och petade på den med en käpp så den formligen studsade upp ur vattnet och hjälplöst sprattlande föll ner igen.


Men man vet ju inte, det kanske hände underverk sedan och fiskarna räddades och simmar nu runt i en ny damm/stort akvarium.

Igår tittade jag på två dokumentärer om Nordisk vildmark (SvtPlay:http://www.svtplay.se/video/292828/del-1-av-7) varav den första från Finland var rätt underbar. Andra delen från Norge var desto tråkigare, tydligen har de knappt några vilda djur, förutom en inplanterad skock myskoxar.
Vilket inte kan stämma.

Men i Finland finns vildrenar, flygekorrar, en helt unik sorts säl och något mer som jag nu glömt bort...allt det här har jag vetat som barn men sedan glömt bort. Underbara vyer från myrar med badande björnar i små skogstjärn kantade av ängsull. Ängsull är bland det vackraste som finns.
Det är så mycket som är bland det vackraste som finns.

Tack för länk och det med värme fint skrivna inlägget, håller med om att det är ju så mycket som är det vackraste som finns... det finns ju ingen ursäkt för människans rovdrift etcetera tycker det är lite märkligt med norrmännen som jag annars uppfattar som så sympatiska ska behöva ägna sig åt sin urskillningslösa slakt av vad snart vad som helst, nu är det varg men deras blodiga historia med sälungar isbjörnar valar etcetera har jag svårt att förlåta, jada vi äro kålsupare och allihopa äro vi likadana men... men mest är det väl att jag hör så lite om norrmännens miljöarbete de ger ju sig fortfarande på tur i knäbyxor och lusekofter trots att de lyckats jaga iväg de sista vildrenarna men icke att de frågar sig vad deras natur är... och själv stanar jag mest på kammaren och gnölar... tar iofs varje tillfälle att säga emot mina medmänniskor och kanske någon gång då också så något litet frö... orkar fan inte socialisera annars heller och ännu mindre med människor som inte bryr sig vid vad deras barn och barnbarn ska skörda för sorts frukter...

db

Min långbenta spindel har börjat dyka upp på andra platser i lägenheten nu. I morse gjorde den mig sällskap på toa. Jag vet att det är samma, för den har en lite avvikande färg jämfört med sina likar. Jag tror bestämt att jag har fäst mig vid krabaten. Är det knäppt? Jag var orolig att den hade råkat bli bortstädat eller följt med tvätten i maskinen eller något, men den är "still going strong" och numera ganska pigg och nyfiken.

Inte alls knäppt! var rädd om husdjuren som utför sina tjänster utan några krav på lön etc, du kan väl döpa den till "Rut"?

db

Rut? Tja, varför inte... Fast jag vet inte om det är en herr- eller damspindel, så det är kanske bättre med något könsneutralt. Tarantino, kanske?

A spider
wanders aimlessly within the warmth of a shadow
not the regal creature of border caves
but the blure
misguided directionless familiar
of some obscure Scottish poet.

The mist crawls
from the canal
like some primordial phantom of romance
to curl
under a cascade of neon pollen
while I sit
tied to the phone like an expectant father
your carnation
will rot
in a vase.

(Marillion: Misplaced Childhood, ur minnet)

Rut är också ett gammalt vikingakarlnamn. Vet inte om någon svee har burit det, men någon skulle nog ha kunnat. På något sätt tycker jag det verkar spindligt, men det kanske är för att jag har vant mig på de här minuterna. Eller så är det kanske db:s känsla för sådant...

Och tja, kanske det är nördigt, aspigt eller hjärtnupet att fatta tycke för spindlar. Eller till och med tjejigt skulle väl somliga tycka (och andra protestera vilt emot)...

Står här mer vackert, men det var vad jag orkade kommentera...

************************

Liksom det fanns ute på den senkomna cykelturen idag. I den mån jag kunde ta in det.

Stötte på en häst i galopp bland annat. Lugn galopp, men sällan jag ser någon alls. Och den unga ryttarinnan såg så ett ut med hästen. Jag kan förstå hur myten om kentaurerna kan ha uppkommit innan grekerna skaffade hästar själva. Vill kunna rida...