För att det är ett lock designat för att släppa ut ånga och jag inte vill släppa ut ånga. Om det sedan kan bli ett uns av tryckkokning på köpet, förutom att skyn inte kokar bort, så gör det inget heller.

OK.

Det blev SJUKT GOTT!

Skyn blev en ypperlig bas för en gräddig sås efter att den silats. Sockerärtor fick ångkoka ovanpå potatisarna medan den redda såsen kokade upp. Björnbären gav en välbalanserad smakbrytning och gifte sig fint med enbären.

WIR WOLLEN DAS REZEPT HABEN, BITTE!

Klart det blev. Fast det tordes jag inte skriva i förväg, man vill ju smöra måttligt...

Ja, kan inte du och Schubbe ge oss en kokbok?

I så fall måste vi självfallet ha med ett recept med asp som huvudingrediens.

Att den är rödlistad skiter vi i: Den får allt ta och offra sig lite för kokkonsten.

Aspskott kanske kan vara ett substitut? De sägs ju vara på tapeten också. Eller sitta i tapeter? (Medan enterna darrar som asplöv.)

Jaha... Då skall jag väl försöka rekonstruera ett recept på älgstek i gryta...

Man tar en stek i lämplig storlek och har inte bråttom. Förslaget jag använde som stomme föreslog ca 1, kg men min stek var nog på ca 800g. Steken jag köpte var färsk, inte fryst, så därför valde jag att göra den i gryta istället för ugn (för att minimera seghet efter de förutsättningarna).

Först kokade jag upp en lag av
- en flaska mörk lager (Markatta) av styrka som finns i vanlig livsmedelsbutik
- ca 1/3 förpackning björnbär av vanlig pappkartongstorlek (ICA), för det råkade vara vad jag hade hemma
- 1 gul lök i grova skivor/bitar
- 1 röd lök - " -
- ett par vitlöksklyftor i bitar (det räcker att bryta av dem; de skall ändå koka sönder)
- rörsocker av strötyp, ca ett par matskedar (?)
- herbamare tills rätt nivå av sälta uppnås
- 6 enbär
- några korn av valfri peppar (jag blandade vit och svart)
- ett par lagerblad

Och så i med steken, som får puttra under lock på svag värme. Jag hade tyvärr en för vid kastrull med pastaavrinningslock (barrikaderat med handduk, annat lock ovanpå, och tyngder), och det är inte optimalt. Det bästa är förstås om det är lagom trångt och tätt så att så mycket som möjligt av steken kommer i kontakt med så mycket som möjligt av lagen.

Steken får puttra på en sida i 45 minuter och 45 minuter på andra sidan (jag glömde dock tiden och det gick bra ändå) och sedan ligga kvar i skyn i 20 minuter eller den tid som det tar att koka potatisen (förslagsvis på de båda andra sidorna om steken, som min, inte är platt). Sedan tas den upp ur skyn och läggs på ett serveringsfat. OBS! Jag behövde fylla på med vatten en gång, då vätskan kokat bort.

Skyn silas. Gojan som hamnar i silen (eller hålsleven, om man som jag tycker att det är smidigare och inte är så petig) använde jag för att täcka steken med medan den svalnade av lite, för att den skulle få en extra chans att dra åt sig smak och vätska, men så himla snygg är den ju inte. Det momentet är valfritt. Skyn redes med ett par (?) dl vispgrädde, om man tycker att man kan unna sig det, och majzena, och får puttra lite medan sockerärtor förslagsvis ångkokas ovanpå potatisarna (som lämpligen fyller ut en kastrull lagom mycket och börjar titta fram ur vattnet).