Åh, det lät gott! Förutom att jag inte äter inspärrade djur då. För tillfället är jag visst allergisk mot olivolja också (djup suck!) men det går nog över när jag har undvikit det ett tag. Det är mest kvalitetsolja som inte upphettats som jag reagerar på, men jag tänkte att jag skulle undvika att trappa upp känsligheten. Undrar om det finns mycket biogena aminer i olivoljan...

Jag åt faktiskt på McDonalds med min son igår. Det är inget jag är stolt över, men det är bara andra gången jag har tagit honom dit i hela hans liv (första gången var för att han inte skulle bli mobbad för att inte veta vad det var), och vi var tvungna att handla skor. Då kan man behöva sig en rejäl sockerkick för att härda ut. Och det visade sig att vi fick en riktigt fin mamma-son-kvalitetsstund, därtill med en riktigt givande diskussion kring finansieringen av välfärdssystemet, arbetsmarknaden, utvecklingen av det demokratiska systemet och könsroller.

Tänk vad lite skräpmat kan aktualisera!

Jösses, tänk om man hade haft det så med ett av sina päron (, vem hade man kunnat vara nu)...

Och den där pragmatiska flexibiliteten också. (Numera är jag ju sådan mer än jag vill för att jag ser mig så illa tvungen, men antagligen skulle jag ju haft lättare att finna andra utvägar från början med en mindre rigid uppväxt.)

Igår bakade jag saffransbullar - dagen till ära:



Som ni kan se på bilden, så blev de jättelika. De var dock minst lika goda som de var stora. Tre stycken - eller egentligen bara 1, eftersom ändbitarna är obligatoriska (och alltså ätes av ren plikt av bagaren själv för att bespara andra besväret) och knappt räknas - slank ner tillsammans med en, dessvärre smaklös (nästa gång prövas ett annat märke), julmust (årets första).

Jag utgick från följande recept:
http://www.kokaihop.se/recept/saftiga-lussebullar-med-mandelmassa

Jag gjorde halv sats och tog 2½ dl standardmjölk + ½ dl porter (som blev över från samma dags brödbak), ½ dl brödsirap + 1/4 dl strösocker och skippade den flagade mandeln. Min vana trogen rörde jag mjukt smöret till fyllningen och blandade det med sockret.

Apropå julmust:
Jag såg i min julmustbutik en riktig abomination från Spendrups som kallades "Nygårda Cola", men med en typiskt julig flasketikett som om man försökte lura folk att tro att det var julmust; jag misstänker starkt att Coca Cola har ett finger med i spelet. Jag undvek den naturligtvis som pesten och köpte istället Apotekarnes julmust, vilken dessvärre, som sagt ovan, var smaklös och alldeles för kolsyrad.

Tips på bra julmust önskas!

Postade jag förresten någonsin någon bild på kastrullbrödet? Här kommer en hursomshelst:


Det ska förresten vara sådär mörkt på ytan; då vet man att det är gräddat tillräckligt länge.

Jag glömde skriva att jag bakade bröd också: inget särskilt egentligen; bara standardreceptet, men med tillägget 125 g kesella för saftigare bröd.

Över och ut.

Kesellabrödet och andra brön:


Tomaten är skådebröd... *badabish*

Mitt standardrecept är som följer:
1 dl kross
1 dl vetekli
1 dl linfrön
1 msk brödfrön
1½ tsk salt
2 dl vatten
2 dl lingonsylt

25 g färsk jäst
3 dl porter
500 g vetemjöl

2 dl russin

Den här gången blev det (kross = ) 4-kornskross (en blandning av korn-, råg-, havre- och vetekross) och (brödfrön = ) hela anisfrön som mortlades tillsammans med (salt = ) grovt havssalt. Krossen kan med fördel kokas mjuk en stund. Låt svalna.

Jag tillsatte även 125 g kesella som annars hade blivit över från bullbaket och lite grovt rågmjöl till lagom konsistens. Russinen tillsattes under knådvikningen innan utbakningen istället för innan bearbetningen för att behålla dem hela istället för söndertrasade.

Idag hade jag ale i viltfärsbiffarna. Det blev saftigt.

Ale? Intressant. Man kanske kan ha porter också!? Jag har lite kvar, så jag testar nog det till mina bullbiffar nästa gång istället för vatten.

Porter går nog alldeles utmärkt. Det var en ale med rund maltig smak. Jag är ingen fan av humle, har jag insett. Den här alen innehöll bara kornmalt.

Det säger mig inte så mycket, eftersom alla alkoholhaltiga drycker för mig både luktar och smakar illa (även om det senare var ett tag sedan), men konstig nog fungerar slikt ofta väldigt bra som smaksättning. Wikipedia tycker följande om Carnegies Porter: "Ölet har en stark rostad chokladton med bitter humlekaraktär och en del sötma", men jag chansar; hellre det än att behöva "vaska porter".

Anses Carnegies porter ha en bitter humlekaraktär? Nu var det mycket länge sedan jag drack det, men jag minns det som runt och mjukt och knäckaktigt i smaken. Det är väl den rostade chokladtonen det då.