... eller modifierad skillingtryckspastisch (visan i startinlägget). Ruben Nilson. (Har hört den förr, men fallit mig ur minnet, fast lätt att googla.)

************************

Och just som jag hade skrivit det där om att tänk om vi inte ska vara här hela tiden kom jag i en bok fram till ett stycke med minnesbearbetning och återfödelse. Inte en sån bok, där hade lika gärna kunnat fortsätta stå om annat.

Biologisk odödlighet skulle betyda dramatiskt ökad medellivslängd men folk skulle fortfarande dö av självmord och olyckor. de Grey brukar prata om en medellivslängd på tusen år med biologisk odödlighet. Det är förstås rätt dramatiskt jämfört med 1900-talets ökning av livslängden, men inte principiellt annorlunda. Man kan fråga sig vilken medellivslängd som är rimlig i ett samhälle där alla enkla jobb rationaliserats bort och majoriteten av befolkningen förväntas ha 10 års akademisk utbildning eller mer. Om vi hamnar i den situationen innan någon dramatisk samhällsförändring avbryter den nuvarande utvecklingen och byter den mot något vi inte har begrepp för att förstå idag, det brukar ju bli så ibland.



de Greys argument är att behandlingarna kommer vara billigare än kostnaderna av åldrande, eftersom han menar de bör vara ganska enkla när de väl upptäcks. Det borde då innebära att staten skulle tjäna på att erbjuda det till alla i de rika länderna. Det blir förstås problem om det inte stämmer att behandlingarna är billiga. Skulle dock tro överbefolkningsfrågan är värre. Man blir tvungen att antingen reglera fortplantning eller åldrande. Skillnader mellan 1a och3e världen skulle kanske bli väldigt mycket tydligare. Det är också mycket möjligt att samhället ändras till oigenkännlighet om människans livscykel ändras dramatiskt.

Det är självklart att folk dör ändå. Det hjälper kanske inte: det blir i alla fall radikala förskjutningar. Det blir också radikala ändringar i människors möjligheter att mogna mentalt. Det kan också hända att man börjar försöka få ner dödligheten i olyckor och så vidare (för de privilegierade grupperna) lika ångestridet (och kanske i förlängningen hänsynslöst) som vissa nu vill eliminera åldrandet.

Den där teknikoptimismen kan man också vara skeptisk mot – särskilt om man med "samhälle" inkluderar tredje världens.

Det kan också bli problem även om behandlingarna skulle vara ekonomiskt lönsamma. Det finns massor med saker som skulle vara lönsamma men som inte genomförs av politiska skäl. Eller har varit lönsamma men avskaffats av politiska skäl. En psykologisk fråga är också vad man möjligen skulle öppna för Pandoras ask av ilandsångestar att bara ge efter för om man väl lyckades göra oss "odödliga" och hur det skulle inverka på vad folk och samhällen beslutade.

Ja, det kan ju i sig orsaka att folk lever ett liv med mindre kvalitet än de hade tänkt sig. Att vara rädd för döden skulle fortsätta vara problematiskt även om den i princip skulle göras möjlig att undvika. Eller det skulle bli mycket mer problematiskt kanske.



Det finns en upphinnareffekt som gör att de länder som startar på en lägre nivå har snabbare tillväxt tills de kommer ikapp västvärlden, men det förutsätter att tillväxt kommer igång och att länderna hinner ikapp innan fysiska begränsningar av tillväxten sätter stopp. Och det ser ganska besvärligt ut för de som stått still de senaste årtiondena, dvs mest Afrika söder om Sahara. Och det är förstås vissa länders intresse av att hålla andra länder nere som gör situationen lite svårlöst.



Det skulle förstås kunna vara överbefolkningsskälet, att någon måste dö för att en annan ska få födas. För att vilja undvika ett samhälle som är oförenligt med människans natur kan man ju tänka sig att något som liknar den naturliga livscykeln måste finnas kvar. Då kan man vilja ta död på folk... Fast det är väl fullt möjligt att fördelningen av livstid sker på jämlika villkor i välfärdsstater, det beror på det politiska klimatet.



Det är nästan otänkbart vad som skulle hända, hela tillvaron idag är ju anpassad efter en livscykel på ca 80 år. Det går kanske att sträcka ut den till det dubbla utan några jättestora konsekvenser men det tiodubbla skulle nog innebära något drastiskt.

Nämen fy, vill inte tänka på det där! Usch! Ain't gonna happen!

Innebär det att man kan ha en hummer i... ja, typ ett akvarium och mata den som fan så den växer, tills den är så stor att man kan rida på den?

Bamse

Ja, det är exakt just vad det innebär. Fast du har ju redan en snuskhummer att rida på.

Den de har (hade?) i akvariet i museet på Tjärnö Marinbiologiska Laboratorium, var inte riktigt i den storleken men ändå en imponerande bjässe på över 45 cm.

45 cm... Man kanske får ha den i ett akvarium i flera generationer om man tänker sig att det skall bli ett riddjur av den... Men det låter som en oerhört trist tillvaro för hummern, att vara inspärrad i generationer för att någon skall kunna ta en ridtur flera hundra år fram i tiden.