Re: Är ni alltid likadana?
Dia3, Jag tror att ufo menade att du inte ska behöva ursäkta dig för ett aspigt beteende.
Edit; han menade inte riktigt det ser jag nu.
Hursom.
För min egen del är det så här:
Om jag råkar skriva något semiallvarligt någonstans så måste jag genast rusa fram och näcka eller annat fånigt för att inte råka fastna i en roll som inte känns 100% som jag.
När jag tycker mig framstå som alltför snäll och beskedlig måste jag givetvis bete mig som motsatsen ett tag.
Nu när allmänheten enligt media bestämt att aspergare är potentiella mördare och hela aspie-etablissemanget skriker av avsky inför den totalt felaktiga beskyllningen så vill jag både bestialiskt flå en elefant för att därefter bli känd som världens nästa Mahatma Gandhi.
Förstår ni?
Jag vill inte vara på ett sätt. Jag är inte på ett sätt, enbart. Jag är både och.
Kom inte och säg att jag ska vara si eller så för då blir jag motsatsen. Det känns extremt förljuget och ickeautentiskt.
Ohederligt.
Det där var ju aspigt!