Men jag tror att jag hade trivts som amma.

Forskare, i synnerhet naturvetare, är ju drömjobbet för många icke-neurotypiska så du har det bra. Jag hade som sagt gärna sysslat med biologi om jag fick leva om mitt liv och undgå det sociala minfält som förstörde hela min uppväxt. Jag for extremt illa av relationer med andra. Hade passat bättre som introvert pluggis utan socialt liv.

Det låter inte som att människorna runt dig har varit särskilt lyhörda för dina behov. Så nedbrytande! För mig har det varit blandat. Det har alltid funnits någon som jag kunnat relatera till mer på mina egna villkor, även om jag i de flesta sammanhang var en paria när jag var yngre.

Jag tror att ganska lite kan göra väldigt stor skillnad. Det lär väl vara så att de s.k. maskrosbarnen har det gemensamt att det mitt i eländet ändå fanns någon som såg dem.