Djur och människor, alla sover vi en stor del av våra liv-men varför?
Ny forskning visar att sömnen reglerar kemikalier i kroppen som gör att vi blir mindre sjuka och minns bättre.

Att sova är lika viktigt som att äta. En vanlig tortyrmetod är att hålla fångar vakna under många dagar eller väcka dem under oregelbundna tider hela dygnet tills de bryter samman.

I en studie med råtter som tvingades vara vakna resulterade avsaknaden av sömn i ett ökat matintag, ökad energiförbrukning, vilket ledde till viktnegång och slutligen död.

Hos människor har man sett liknande effekter. Allvarlig sömnbrist kan leda till hallucinationer, depression, huvudvärk, illamående, förvirring och viktnedgång. Men att sova mindre är inte någon bra bantningsmetod.

Flera stora studier har visat att sömnbrist kan även vara associerad med övervikt och diabetes. En anledning till att antalet överviktiga personer ökar i västvärlden tros vara för lite sömn. Personer som sover bara 5 timmar per natt är betydligt oftare överviktiga än personer som sover 7 eller 8 timmar.

Forskare hävdar att sömnbristen leder till störningar av de hormoner som reglerar aptit och metabolismen av socker. Den här kopplingen är starkast hos unga och medelålders människor. En studie från 1996 som gjordes i Chicago visade hur sömnbrist hindrade kroppen från att bryta ner socker, vilket kan leda till typ II diabetes. Andra studier har visat att sömnbrist även kan leda till kardiovaskulära sjukdomar.

Men sömnbrist har även andra, farliga effekter. En studie från 2000 som publicerades i British Medical Journal visade att sömnbrist kan ha samma effekt som att köra bil onykter.

Försökspersoner som körde bil efter att ha varit vakna i 17-19 timmar körde sämre än de som hade 0,5 promille alkohol i blodet. Det ska jämföras med gränsen på andel alkohol i blodet för att dömas till rattfylleri som är 0,2 promille i Sverige. Gränsen för grovt rattfylleri är 1,0 promille.

Enligt National Highway Traffic Safety Administration i USA så orsakar trötthet över 100.000 trafikolyckor varje år i Amerika.

En studie i Journal of Sleep Research från 2006 visar att en natt av sömnlöshet resulterar i att man gör många mindre misstag, och att en andra natt av sömnlöshet leder till många fler, allvarliga misstag.

En vanlig myt är att man kan ”vänja kroppen vid mindre sömn”, som t. ex. mindre än 6 timmar per natt, utan allvarliga konsekvenser. Det här är helt fel. Forskningen visar att vuxna personer behöver minst 7 till 8 timmars sömn varje natt och faktum är att för hundra år sedan så sov vi i genomsnitt 9 timmar varje natt!

Tyvärr visar senare studier att vi idag sover i genomsnitt mindre än 7 timmar per natt. Vissa beräkningar gör gällande att 20 procent av den svenska befolkningen lider av sömnbrist.

En kemikalie som kallas adenosin ökar i blodet under dagtid och nivån sjunker när man sover. Sover man inte tillräckligt, även om det är bara en stund för lite då och då, så ökar sakta nivån av adenosin i blodet och till slut säger kroppen stopp.

Man behöver då ta igen all den sömn man försummat, men det går inte att göra det under en sömnmaraton en helg; man måste långsamt sänka adenosinet genom att sova en stund extra varje natt, enligt en artikel i Scientific American som publicerades för några dagar sedan. En person med stor sömnbrist kan behöva flera månader för att ta igen det han förlorat. Det intressanta är även att kaffein tros störa hjärnans förmåga att känna av adenosinet i blodet.

Sömn har inte bara effekt på hur vi känner oss och om vi mår bra eller dåligt. Sömnen påverkar också inlärningsförmågan och minnet. En studie som publicerade i april i år visar att man kommer ihåg mer om man sover efter att ha lärt sig något nytt, än om man är vaken under samma tidsperiod.

Det betyder i praktiken att det kan vara bättre för studenter att avsluta sin inlärning med en god natts sömn istället för att plugga sig igenom natten innan tentan.

Det kanske inte är någon överraskning att andra studier har visat att studenter som sover 8 timmar fick ett bättre resultat än de som sov bara 6 eller 7 timmar.

Exakt vad som händer i hjärnan när man sover och varför man minns bättre dagen efter är inte klarlagt, men man tror att sömnen tillåter hjärnan att ostört bygga de hjärnbanor eller kontakter som behövs mellan hjärnceller för att den nya kunskapen ska kunna tillgodogöras. Det är det här som gör att tillräckligt med sömn är särskilt viktigt för barn för att de ska växa och utvecklas normalt.

Det är möjligt att du fick höra som barn av din mamma att du behövde sova för att växa och bli stark, och faktum är att det här är helt rätt. Djup sömn triggar nämligen även produktionen att tillväxthormon i kroppen, vilket orsakar tillväxt hos barn och hjälper till att öka muskelmassan och reparera celler hos både barn och vuxna.

Under sömncykeln bildas även fler s.k. cytokiner som hjälper immunsystemet att slåss mot infektioner och man har kunnat visa att person som inte sover tillräckligt oftare blir sjuka med infektionssjukdomar.

Hormonförändringar gör att tonåringar ofta har svårt att gå och lägga sig, och gärna sover längre på morgonen än både barn och vuxna, och eftersom skolan inte börjar senare för denna grupp leder det till att de ofta får bara 7 timmars sömn, vilket är för lite.

Barn sover ofta tyngre än vuxna, vilket gör att de inte vaknar lika lätt, och man kan flytta dem under sömnen. Under tonåren minska andelen av ”den tunga sömnen” kraftigt. Många äldre sover mindre än unga människor, men det här är inte något naturligt eller hälsosammt; ofta beror det på sjukdomar och degenarativa tillstånd i hjärnan.

Så hur mycket sömn är tillräckligt? Det varierar något mellan olika personer. Vanligtvis sover en vuxen person mellan 8 och 9 timmar per natt när han får sova ostörd, men en del klarar sig med 7 timmar, andra kan behöva ända upp till 9 timmar regelbundet. Nyfödda sover 16 till 18 timmar per dag och barn, innan de kommer till skolåldern, behöver 10 till 12 timmar. Skolbarn behöver minst 9 timmar.