Enligt EU-kommissionen bör EU kunna ha minimiregler inom straffrätt på de områden där det behövs för att EU ska kunna genomföra sin politik på ett effektivt sätt.

Kommissionens vision och slutsatser

Kommissionens vision fram till 2020 är att skapa en enhetlig och konsekvent straffrättslig EU-politik. Kommissionen kommer att fortsätta att utveckla EU:s straffrättsliga politik under kommande år och i nära samarbete med parlamentet och rådet utarbeta gemensamma standardformuleringar som ska användas i framtida straffrättslig lagstiftning för att säkerställa enhetlighet och konsekvens.

Kommissionen kommer även att inrätta en expertgrupp med uppgift att hjälpa till att samla in faktaunderlag och inleda vidare diskussioner om viktiga rättsliga frågeställningar, t.ex. förhållandet mellan straffrättsliga och icke straffrättsliga sanktionssystem samt tolkning av olika straffrättsliga begrepp som används återkommande i EU-lagstiftningen.

EU:s straffrättsliga lagstiftningskompetens grundar sig på reglerna i fördragets artiklar 83.1 och 83.2. I den förra räknas tio specifika brott upp, de så kallade Eurocrimes. Med dessa avses bland annat terrorism, människohandel, sexuellt utnyttjande av kvinnor och barn, olaglig narkotikahandel och organiserad brottslighet. Gemensamt för dessa brott är att de oftast är av gränsöverskridande natur, och därför krävs åtgärder på EU-nivå

Därför kan man ställa sig frågan om inte Thoralf Alfsson och Sverigedemokraterna tycker att det är viktigt att till exempel Nederländerna har en relevant straffrättslig lagstiftning mot narkotikainförsel. Är det verkligen enbart en nationell fråga, som ni skriver i er reservation?

Det handlar väl om de brott som är gränsöverstigande.

Exempel på sådana områden är vägtransport, uppgiftsskydd, tullbestämmelser, miljöskydd, fiskepolitik och strategier för att bekämpa olagliga metoder på den inre marknaden.

http://www.riksdagen.se/webbnav/index.aspx?nid=3322&rm=2011/12&bet=JuU10

Av exemplen att döma så är det inte frågan om enbart gränsöverskridande brott.

Kommissionen pekar vidare på andra harmoniserade politikområden där behovet av straffrättslig lagstiftning på EU-nivå kan utforskas närmare.

"olagliga metoder" innefattar ju allt som inte är lagligt om man tolkar det rätt av. Tror dock inte att det är vad som syftas på.

EU-regler kan man vända till sin fördel också så allt är inte helt åt helvete. Frågan är kanske om man vill ha en härskare eller många småpåvar?

Vad som syftas är ointressant. Det intressanta är hur framtida jurister tolkar, och de bokstavstolkar.

Regler kan uppstå ur rekommendationer också.
Personligen skulle jag föredra "småpåvarna".

Framtiden vet vi väldigt lite om, det tror jag du förstår. Förslag om nya lagar är det förhoppningsvis mer information som kommer till de som beslutar än de som läcker ut ens via regeringen.se
Det är mao, av yttersta vikt vad som syftas på.

Ok, då förstår jag att vi har olika synsätt här eftersom jag själv föredrar en "person"'s regler. Ta t.ex Nordkorea, om inte de hade haft såna sanktationer på sig (från USA obv) så skulle jag nog inte backat för att bo där. Är 100% säker på att t.om ungarna låtsas.

Ett förslag som ingen har invändning mot blir som förslaget ser ut.
Vi kan förutsätta att juristerna tolkar på samma sätt i framtiden så som de gör idag, dvs bokstavstolkar lagtext. Därför är vad som åsyftas irrelevant.

Nordkorea
Med "småpåvar" tolkade jag som nationer, och "en härskare" tolkade jag som EU.