Nu har jag ingen erfarenhet med robot-Lego, men jag tror det har fördelen att lära med trial and error. Nackdelen skulle väl vara att man inte får lust att borra/skruva/löda/svetsa för att förstärka mekaniken.

Arduino har den fördelen att när man kommit över en viss tröskel i kunskaper så hittar man massor av komponenter GRATIS i gamla skrotapparater. Nackdelen är väl att det är enklare att kortsluta och bränna sönder saker.

H-brygga är behövligt om man skall kunna vända motorns riktning(skifta polerna). Annars fungerar en transistorbrygga bra.

Jag har satt ihop en robot som kan åka omkring, men batterier har jag inte nog av...

Jag är nästan klar med projektet att överföra kraft växelvis med hjälp av ett slags variant på konstgång/stånggång, vilket jag senare såg att mina mekanismer liknade, men tyvärr tog bitarna just slut. Jag har beställt de bitar som behövs, men det skulle ta ungefär tre veckor att få dem levererade, så nu tvingas jag göra ett uppehåll såvida jag inte åker och hämtar mitt gamla tekniklego från barndomen och behövliga bitar finns i den samlingen (vilket jag tror tyvärr inte är fallet) - eller går till leksaksaffären och köper någon ny modell som innehåller behövliga bitar.

Jag har just upptäckt "Theo Jansens mekanism":

Tredjepartssensorer, multiplexrar etc:
http://www.mindsensors.com/

RobotC är inte gratis (men har fördelar som andra miljöer saknar) och den som vill komma lite billigare undan kan istället använda NXC.

Hur kommer man på så'nt där?!

Jag antar att man sitter ner och funderar en del - eller kanske vandrar fram och tillbaka några gånger och sedan drar i en spak.

He he. Jag älskade Professor Balthazar.

Jag antar att man dessutom har en väldigt välutvecklad spatial förmåga. Det underlättar nog i alla fall.