"Det var bättre förr", typ.

Kruxet med socialkonservatism, och åtföljande kollektivism, är ju att det inte var bättre förr. Det är ju gårdagens missförhållanden och gårdagens utstickare som har lett fram till nuet. Det är en hållning där man vill bygga ett trångt samhälle och helt sonika utesluta dem som inte passar in i det – och vill göra det medvetet, kan man säga med den information som finns allmänt tillgänglig idag – och stoppa deras begåvning i sopsäcken. Sådant brukar bädda för explosioner längre fram. Klart man kan vinna en viss personlig sinnesfrid genom att då skylla allt detta på dem man själv har uteslutit ur samhället – men hur var det nu, skulle inte det personliga underordnas det kollektiva?

Dessutom blir man inkonsekvent om man samtidigt bejakar tekniska framsteg (som också ofta har den egenskapen att de medför sociala och idémässiga förändringar) eller förespråkar rovdriftskapitalism (ny"liberalism", libertarianism och liknande), som många socialkonservativa tycks göra.

Men varför?

Varför?
Världen brukade vara begriplig och lätthanterad - man behöver inte tänka och ta hänsyn till en massa avarter om dessa helt enkelt inte finns i vardagen.

Tröst för socialkonservativa :

http://www.karinboye.se/verk/dikter/dikter/ja-visst-gor-det-ont.shtml

poesi

Tja, får jag inte svar på mina argument är det kanske läge för något mer direkt…

Vilka är avarterna och vad stör dig med dem?


Haha

Nu tror jag minsann att fröken försöker få mig att skriva sånt som garanterat skulle få mig bannad på AF och som därmed ligger i farozonen även här.

Det var inte det som var meningen. Jag är nyfiken på att veta vad du tycker mer specifikt och om du har andra skäl än rent känslomässiga för att tycka så.