NN verkar vara född med neuropsykiatriska handikapp men har aldrig blivit utredd av psyk. De kör oftast på äldre diagnoser. Hela hans stamtavla består av tunga missbrukare. Hans mamma var sprutnarkoman under uppväxten. Hans pappa detsamma + helt galen och farlig. Så - gissa om han blev narkoman? Han började kämpa för att få behandlingshem vid 20 års ålder. Jag började hjälpa till med kampen. Men min kommun skickar i princip ingen till behandlingshem utan vården är så öppen, så öppen, så djävla öppen att det inte ens finns tak över huvudet åt alla.
Jag tänkte överklaga vår ansökan om ett 12-stegsbehanlingshem men ärendet skulle hållas öppet i 3-4 månader innan jag kunde överklaga. Min vän kämpade på med hård vilja, kisseprov och hård vilja - men orkade inte fullt ut och försvann då bort i depression och/eller missbruk. Narkomaner kan vara skygga av sig. Så det blev aldrig någon överklagan och behandling av de djupa såren eller inneliggande neuropsykiatrisk utredning.
Han försökte att inte falla till heroinbotten igen och ansökte några år senare om subutexprogrammet. Självklart blev svaret Nej eftersom det mest är storstäderna som bjuder på sådan vård. Så han köpte då Subutex svart och jag antar att han måste stjäla koppar som alla andra för att ha råd.
Missbrukare ska ha behandlingar, utredningar, concerta vid ADHD, någonstans att bo etc. Nej, jag tror inte på hårdhet utan på adekvat hjälp.