Konsekvenser, skam, svartsjuka, makt och regler.
Livsdödande ord som stryper och solkar ned din livsglädje
med sina vidriga tentakler, döda dem innan de dödar dig.

"Och vi skönk in i sinnlighet tillsammans med ny insikt. Vi dödar spöken" - Anaïs Nin

Jag kanske är konstig men jag gillar de orden. Bokstavskombinationerna och att orden i sig föder en hel radda associationer, känslor och sinnestämningar.
Regler är något tråkigare.
Makt har tråkiga bokstäver (fast m´et är vackert, liksom k´et) men innebörden startar genast långa tankebanor.

Svartsjuka är ett mycket mystiskt ord.

Psykopaten som förföljde mig på internet använder ordet "dikotomi" ungefär var tredje mening. Ett av de fulaste ord jag vet. Platsar på top 100 mest onödiga synonymer. I likhet med andra grekiska och latinska ord som inte används i vardagligt tal ger det mig kräkkänslor. Har man studerat ett östasiatiskt språk får man lite perspektiv och börjar inse hur bajsnödigt västerlandets, ofta rent fåfänga, behov av grekiskan faktiskt är.

Just "dikotomi" låter som en blandning mellan syfilis, difteri och stomi. Som något vidrigt. Att jag dessutom förknippar ordet med en vedervärdig och ömklig person med svår mindervärdeskomplexgrundad intellektuell diarré gör inte saken bättre.

Att studera ett språk som i sin grund är helt befriat från grekiska, arabiska, persiska och latin känns renande. Nästan som ett heligt språk.

"Njurpudding"... Ett ord som får det att vända sig i magen på mig. Sedan har vi "typ" och "liksom", som förkommer 3-6 gånger i varje mening hos en del. Att höra könsord som svordomar är inte heller balsam för mina rosenöron.

En ordkombination som jag blivit uppväxt med och nästan "hupper i älva" då jag hör den är:

"Ja, ja... Det är så för oss alla!"

Ja, den kombinationen och dess många motsvarigheter förtjänar topplatser på denna lista, trots den goda vilja de så många gånger står för.