Ja, precis så. Det skulle inte ens spela någon roll om LCHF var mycket bättre än alla andra dieter, det skulle ändå vara oacceptabelt eftersom det inte kan skalas upp till 10 miljarder människor.

Folk verkar liksom inte begripa att våldsam kärnkraftsutbyggnad inte kan rädda västerländsk livsstil. Våldsam kärnkraftsutbyggnad kan förhoppningsvis rädda det som blir kvar av västerländsk livsstil efter man skoningslöst förintat bilismen, turismen och djurindustrin. Det som blir kvar är dock de viktiga delarna! Hygien, Internet, modern sjukvård, bra bostäder, hög utbildningsnivå, korta arbetstider, snygga megastäder som syns från typ månen, och "normlös" globalism med gruppäktenskap, lätta droger, fri uppfostran och modernistisk sexualmoral. Som Brave New World men lite ljusare. Kina erbjuder kanske inom en snar framtid en lite mörkare version av samma sak, om vi inte gör det snyggt kommer folk att välkomna det kinesiska systemet hit så det är viktigt att alla hippies slutar fjanta sig.

Den här "omställningsrörelsen" som vill återgå till lokal självförsörjning har ungefär samma problem som LCHF-folket. Förindustriellt jordbruk kan försörja 500 miljoner. Hade vi börjat med förnyelsebar energi när experterna sa första gången att det behövdes, och begränsat befolkningen till den nivå som rådde då, hade vi väl kunnat haft nån sorts hybrid mellan småskalighet och globalism drivet av förnyelsebar energi. Nu återstår bara Big Science och Big Government som lösning.

Fast de flesta mer seriösa varianter av LCHF innehåller väl inte så vansinnigt mycket kött? Man får väl äta frukt och grönsaker bara man inte äter för mycket stärkelse, i synnerhet från spannmål? Men visst, i huvudsak håller jag med. Många viktiga poänger här.

Jag vet inte hur mycket kött LCHF måste innehålla. Om man går på förkortningens direkta betydelse kan man väl leva på vegetabiliskt fett, sojaprotein och grönsaker förmodar jag.

Permakultur skulle vad jag förstår kunna vara en form av småskaligt jordbruk som är fullt möjligt att bedriva även i tätorter och som rationellt och konsekvent utbyggt och använt i global skala skulle kunna försörja en stabiliserad världsbefolkning på 10 miljarder människor. Det är dock en, åtminstone initialt tydligen en relativt manuellt arbetsintensiv form av matproduktion, så för att få loss tillräckligt mycket arbetskraft till den sortens jordbruk i global skala skulle vi, i just global skala behöver hyperautomatisera och rationalisera bort så gott som allt manuellt arbete inom den tunga industrin. En sådan hyperindustrialisering skulle behöva vara extremt planmässigt rationell och hypereffektiv i sitt resurs- och energianvändande för att kunna vara långsiktigt ekologiskt och resursmässigt hållbar, på alla nivåer - lokal, regional, nationell och, inte minst, internationell och global nivå. Vilket går på tvärsen mot kapitalismens kortsiktiga profitmaximeringslogik som har resursrovdriften och slöseriet ohjälpligt inbyggt i systemet.

Vad gäller kärnkraft så är jag personligen inte någon rabiat och principiell i alla lägen-motståndare (även om riskerna med dagens kärnkraftshantering i dagens värld är högst reella). Om den fjärde generationens kärnreaktorer håller vad de lovar, så skulle en mängd problem med den befintliga kärnkraften kunna lösas: Vi skulle kunna krama ur så gott som all den idag oanvända energi som finns latent i vad som betraktas som utbränt kärnbränsle och minimera mängden oanvändbart radioaktivt avfall till en bråkdel av dagens, varav merparten skulle ha mycket mer acceptabla halveringstider där de mycket mindre mängderna radiaktivt avfall skulle bli ofarligt för miljön på runt 1000 år jämfört med dagens monstruösa 100 000 år för de mest långlivade radioaktiva isotoperna. Vi skulle dessutom inte behöva öppna en enda ny miljönedskitande uran- eller toriumgruva på tusentals år! Flaskhalsen är först och främst politisk och socioekonomisk: Den reellt existerande kapitalismen, där kortsiktiga vinstlogiken är överordnad allt annat, inklusive i kärnkraftens fall det helt nödvändiga långsiktiga och rigorösa säkerhetstänkandet och dito planeringen. Samt att denna kapitalism, världsmarknadens framväxt och dominans till trots är framvuxen ur och fortfarande baserad på rivaliserande och konkurrerande nationalstater vars regeringar ytterst slår vakt om "sina egna" kapitalägarklasser i motsättning till andra länders. Yetin har dock helt rätt i att en våldsam kärnkraftsutbyggnad, inte ens i den tappning jag beskriver ovan, kan rädda den västerländska livsstilen i meningen privatmassbilism, massturism baserat på flyg, extrem massproduktion och (lånefinansierad) masskonsumtion av rent ut sagt undermåligt skräp till diverse statusprylar med resurslöseriet inbyggt i sig för att garantera framtida avsättningsmarknader osv. Dagens ensidiga fossilbränsle- och konstgödningsbaserade storskaliga monokulturjordbruk är inte heller möjligt att rädda på grundval av kärnenergiproduktion. Av uppenbara skäl.

Jag var skeptisk till kärnkraft ett tag men tyckte inte riktigt argumenten höll. Skälet att vara skeptisk var just att det faktiskt skulle kunna fungera och därmed hotade en sån där primitivistisk framtidsvision jag hade. Jag blir mer och mer övertygad om att merparten av motståndet i miljörörelsen beror just på det. De tror inte på klimatforskare för att de tror på den naturvetenskapliga världsbilden, utan för att de kan använda det som svepskäl för att angripa det moderna samhället. Jag tycker inte småskalighet är någon trevlig framtidsvision, det kommer nog leda till traditionalism. Global statsindividualism vore trevligare. Västerländskt existensminimum är fullt tillräckligt för att statsindividualism ska vara mer attraktivt för mig än alla andra system som någonsin funnits.

En sån levnadsstandard kräver inte särskilt mycket mer tillväxt, global BNP/c (PPP) är 31% av Sveriges. 40% av Sveriges BNP/c kan väl definieras som fullt godtagbar levnadsstandard om fördelningen vore totalt jämn, kanske 50-60% vore bäst för att ha utrymme för nödvändiga inkomstskillnader. En dubbling av världsekonomin alltså, vilket tar 24 år med normal tillväxt (3%) eller 70 år med mycket låg tillväxt (1%). Antagligen kommer politikerna fortsätta utan åtgärd i 20 år till sen blir det nån form av paniklösning med kärnkraft, världsstat, bil-och-kött-förbud samt massvis av geoengineering.